onsdag 27 november 2013

Om detta må vi berätta: Anders Behring Breivik i undervisningen

Jag har precis läst Åsne Seierstads bok om Anders Behring Breivik. Seierstad tar i sin bok oss med till massakern på ön Utöya. Hon berättar om mannen bakom de bestialiska morden. Om pojken som danades till bli en massmördare. Som lärde sig att stänga av sina känslor. Som aldrig passade in. Jag blev så illa berörd. Så illa berörd av att ett till synes välfungerade samhälle kunde förbise en pojke som ropade på hjälp. På sitt eget vis. På sitt eget speciella vis. På sitt eget bestialiska vis. 


Jag bestämde mig alltså för att låta mina elever ta del av berättelsen om Anders Behring Breivik, för att de skulle få insikt i hur en demon skapas ...


Läs nedan hur jag kopplade ihop Seierstads bok med Edgar Allan Poe´s Den svarta katten och på så sätt fick in det naturligt i vårt tema "Mord i sinnet" - om ondska och dess uttryck i några skönlitterära verk.

Cain slaying Abel by Peter Paul Rubens
Wikimedia commons

Lektionsmål: Förstå förståelse för mänskligt hat och hur detta kan komma till uttryck i olika sammanhang, genom att ...


Språkmål: ...sammanfatta, redogöra för, diskutera och analysera personernas handlingar och reflektioner i texterna nedan.


Viktiga begrepp

samvetskval
känslokyla
kluvenhet
empati
självdestruktivitet
självförakt
brist på empati


Upplägg:

1. Vi repeterar förra veckans lektion och sammanfattar Den svarta katten.
2. Vi spinner vidare på Shadhas kommentar till novellen: "Människor hatar eftersom de hatar sig själva."
3. Vi läser och diskuterar artikeln från tisdagens Sydsvenskanhttp://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/ett-nytt-liv-blev-hans-vag-ur-hatet/
4. Vi läser och diskuterar ett utdrag ur Åsne Seierstads En av oss. En berättelse om Norge (2013) och minns:  http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4614372




6. Kortskrivning: Vad får människor att hata enligt dig? Argumentera kort för dina ståndpunkter och hitta belägg för dessa i texterna vi läst.

tisdag 26 november 2013

Lektionstips: referatskrivning

Att referera, sortera, värdera och granska fakta, för att sedan skriva ett referat är viktiga förmågor såväl i svenskämnena som i so- och no-ämnena på grundskolan såväl som i gymnasiet.


Referattekniken, som går ut på redogöra för andras tankar och idéer med egna ord i egen text, finner man inte bara i enskilda referat utan ingår även i vetenskapliga rapporter som våra elever börjar öva sig på att skriva redan i grundskolan. Det är alltså väldigt viktigt att vi lärare redan från början visar på vad som kännetecknar ett referat utifrån dess syfte, uppbyggnad och språkliga drag, för att elevernas vardagliga och personliga språk ska kunna förskjutas till ett mer distanserat, skriftspråkligt och opersonligt språk. Detta för att deras vetenskapliga skrivande ska fungera och så småningom befästas.


Nedan följer ett lektionstips på hur jag arbetar med referatskrivning i min undervisning:


Mål: Du ska kunna skriva ett referat över två artiklar, där du väljer ut relevant information samt sammanställer den och redogör för den i ett referat. Du använder dig av referatmarkörer, sambandsord samt grundläggande referat- och citatteknik.


Du ska börja med att läsa, sovra och sammanställa informationen i dina artiklar i ett referat. Men hur gör man det? Vi repeterar:

1. Du läser dina texter minst två gånger. Du stryker under den information som anses viktigast i artikeln. Du har nu sovrat bland informationen.

2. När du gjort detta ska sammanställa detta med egna ord i skrift. När du ska sammanställa ska du göra detta med neutralt språk, dvs du får inte värdera eller komma med egna åsikter. Du ska helt enkelt inte synas i texten alls.

3. När du återger det som sägs och skrivs i artikeln i ditt referat ska du använda dig av så kallade referatmarkörer, dvs av verbala processer. Exempel på referatmarkörer är:

Påstår
anser
hävdar
enligt
anger
argumentera för
redogör för
redovisar
diskuterar
förklarar
belyser
understryker
framhäver
betonar
visar på
påtalar


4. Ditt referat ska ha en helt opersonlig ton. Med detta menar man att du som skribent inte får synas i texten, dvs. inga jag och inga personliga åsikter! Dessutom känner du heller inte personerna som kommer till tals i din text och det måste också synas. Därför skriver man alltid personernas efternamn. Första gången man nämner skriver man både förnamn, t ex Iman, och efternamn, t ex Abdi Mohammad, alltså Iman Abdi Mohammad. Nämner man samma person en gång till skriver man bara efternamnet eller hon/han. Det vill säga alla deltagare ska nämnas i tredje person.

5. För att få flyt i din text samt sammanlänka stycken och meningar med varandra kan man använda sig av olika sambandsord. Dessa är...


Exempel:
Tidsföljd
sedan, efteråt, till slut, tills dess, därefter, samtidigt, slutligen, efter en stund, tidigare
Spalta upp idéer, argument eller resultat
till att börja med, inledningsvis, för det första/andra/tredje, till sist, avslutningsvis, slutligen, främst
Orsak och verkan
därför, till följd av detta, följaktligen, på grund av, alltså, som en konsekvens av, i sin tur
Sammanfatta
sammanfattningsvis, slutsatsen blir, sammantaget
Tillägga information
Dessutom, ytterligare, på liknande sätt, också, framför allt, även, medan, vidare
Klargöra och utveckla tankar
med andra ord, till exempel, exempelvis, det vill säga, nämligen
Jämföra
på liknande sätt/samma sätt, likaledes, också, likaså
Skapa kontraster
emellertid, dock, icke desto mindre, å andra sidan, likväl, omvänt, tvärtemot

5. Du måste så klart också källhänvisa till dina artiklar i ditt referat, så att läsaren vet var du har hittat informationen och vem det är som säger vad. Du använder dig av Harvardsystemet för din källhänvisning. Se länkarna nedan:



6. Här har du ett exempel på ett referat. Referatmarkörerna är understrukna och personerna är fetade medan sambandsorden är kursiverade:


Referat av "Över tusen barn med i olaglig kartläggning" (DN 23/9 2013) och "Romer kontrollerades i sin egna hem" (DN 27/9 2013) av Niklas Orrenius

 

Niklas Orrenius skriver i sin artikel "Över tusen barn med i olaglig kartläggning" (DN 23/9 2013) att polisen i Skåne har ett register över romer som i Sverige. Registret som innefattar en mapp i polisens datorsystem kallas för "kringresande", och lär enligt Orrenius vara en kartläggning över släktband mellan totalt 4029 romer. Han förklarar vidare att registret över romerna innefattar människor som redan hunnit dö men också att en fjärdedel av dessa är barn. 

Orrenius hävdar att många av de romer som finns i polisens register är ostraffade och har blivit kartlagda pga att de är romer, barn till romer eller har en relation med en rom. Orrenius påtalar att det är förbjudet i Sverige att registrera människor pga etnisk tillhörighet. Vidare menar han att polisens kartläggning kan vara ett brott mot Europakonventionens artikel 8. 

I sin artikel "Romer kontrollerades i sina egna hem" (DN 27/9 2013) förklarar Orrenius att Sverige har en lång tradition av registrering av romer, som påbörjades under 1900-talets första hälft och fortsatte långt in på 90-talet. Tjänstemän i den så kallade "Zigenarsektionen", som var ett kommunalt organ i Stockholm, uppsökte romer i deras hem. Orrenius understryker att avsikten från början var att kartlägga romernas levnadsförhållanden för att öka deras sociala status men resulterade istället i att deras renlighet och intelligens registrerades och värderades. Detta register uppdaterades så sent som 1996 enligt Orrenius.

Den 44-årige Marcello Demeter, vars barn och barnbarn registrerats i det nyligen upptäckta registret, hävdar att den skånska polisens kartläggning påminner om Hitlers Nazityskland. Folkpartisten och integrationsministern Erik Ullenhag menar i sin tur att detta register påminner om rasbiologins tankesätt. 


Källor:

Orrenius, Niklas (2013). "Över tusen barn med i olaglig kartläggning". Dagens Nyheter. Publicerad 2013-09-23. Hämtad 2013-10-08. http://www.dn.se/nyheter/sverige/over-tusen-barn-med-i-olaglig-kartlaggning/ 

Orrenius, Niklas (2013). "Romer kontrollerades i sina egna hem" Dagens nyheter. Publicerad 2013-09-27. Hämtad 2013-10-15. http://www.dn.se/nyheter/sverige/romer-kontrollerades-i-sina-egna-hem/




Skrivmall för referat


Referat av "titel på artikel" (tidning dag /månad år ) av förnamn efternamn 



Förnamn efternamn skriver i sin artikel/hemsida "titel" (Tidning dag/månad år) att 

.......................................................................................................................................

Enligt efternamn har/är ...............................................................................................

Han/Hon förklarar vidare att ............................................................

Efternamn hävdar att..................................................................................

Efternamn påtalar att .....................................................................................................

Vidare menar han/hon att ..............................................................................................

I sin artikel "titel" (Tidning dag/månad år) förklarar efternamn att .........................................

Efternamn understryker att...........................................................................................   

Den ..........  förnamn efternamn, vars .........................................................., hävdar att ....................................................................  och Yrkestitel förnamn efternamn menar i sin tur att ..................................................................................................................................... 

(i detta stycke kommer intervjuade/involverade till tals)


Källor:

Efternamn, förnamn (år). "titel". Tidning. Publicerad år-månad-dag. Hämtad år-månad-dag. URL



Kamratbedömning
Träning inför Paper 2

Kunskapskrav för A

"Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språk- riktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar."


Upplägg
Idag ska ni få ge varandra respons. Du ska dela ditt referat med en kamrat. Ni läser varandras artiklar och sedan varandras referat. Ni ger varandra respons utifrån följande frågor:

1. Anser du att din kamrat valt ut den viktigaste och mest relevanta informationen från artiklarna? Vad kan tas bort och vad kan läggas till?

2. Har din kamrat sammanställt informationen så att referatet blir sammanhängande och begripligt? Finns det klara styckeinledningar? Behövs det bearbetning? Ge din kamrat förlag på bearbetningar.

3. Är källhänvisningarna korrekt skrivna?

4. Har din kamrat bearbetat språket och skrivit med egna ord? Ge din kamrat förslag på lämpliga omformuleringar.

5. Behöver din kamrat bearbeta språket i övrigt? Finns det tillräckligt med referatmarkörer och sambandsord? Är alla deltagare skrivna i tredje person?


Stötta varandra med bearbetningarna och ändra era texter efter responsen från er kamrat.
Därefter redovisar vi och fortsätter diskutera era referat utifrån frågorna i helklass! Efter redovisningen bearbetar du din text igen och delar den med mig. Blev det perfekt! Jag visste väl det :)



tisdag 12 november 2013

Ta fram lågstadieläraren i dig – Vad undervisningen i den tidiga läs- och skrivinlärningen kan lära oss i gymnasieskolan.

”Att få barnen att knyta an till sina egna erfarenheter och att diskutera och ifrågasätta för att på så sätt vidareutveckla innehållet i en text, är förmodligen lärarens viktigaste uppgift, oavsett vilket stadium man befinner sig på.”

Citatet ovan är hämtat från Maj Björks och Caroline Libergs Vägar in i skriftspråket- tillsammans och på egen hand (1996, s 86) – en bok som över ett decennium varit given som kurslitteratur på lärarutbildningarna i de tidigare åren.

Ni undrar ju säkert nu varför jag refererar till en bok om läs- och skrivinlärning som vänder sig till lärare i de tidigare åren. Jag som är gymnasielärare.

Jo, för det som förbryllat mig ganska länge är varför eleverna blir mindre och mindre aktiva i sitt lärande ju längre upp i skolåren de kommer. Statistik har nämligen visat att graden av elevers aktivitet har minskat 40 % vid den tidpunkt de börjar i årskurs 8 (se SKL, 2013. Hur motiverar grundskolan eleverna?). Varför, tänker jag, är det så? Är det för att när undervisningen flyttar fokus från här och nu förstår de inte längre vad undervisningen går ut på? Är det för att undervisningen inte känns meningsfull och greppbar? Är det för att de inte görs delaktiga i sitt lärande längre?

Min fråga till dig är nu: Har du någonsin haft förmånen att bevista en lektion i de tidigare åren? Säg i årskurs två?

Jag har. Vet du vad som är skillnaden mellan en lektion i grundskolans tidigare år och dem eleverna har när de blir äldre, inte minst på gymnasiet?

Ja, just det, graden av elevernas aktivitet och delaktighet. Den är liksom betydligt mycket högre i klassrummet med tvåor på grundskolan än i klassrummet med tvåor i gymnasieskolan.

Ibland får jag en känsla att vi gymnasielärare har missat något.  Att vi missat viktig kunskap om hur man undervisar för engagemang och lärande. Det som lärarna i grundskolans tidigare år tycks vara helt förtrogna med.

Det slog mig nämligen när jag satt och läste Björk och Libergs text. För denna text om den tidigare läs och skrivinlärningen lyfter fram och pekar på flera pedagogiska avgöranden som vi, som har ansvar för de äldre elevernas läs- och skrivutveckling inom våra olika ämnen, aldrig tycks ha lärt oss och eller helt glömt bort på vägen. Som vi förlorat i vår ständiga kamp med att försöka omsätta och trycka in det centrala innehållet i vår undervisning, och alltför ytligt försöka utveckla de krävande förmågorna i vår respektive kunskapskrav i vår undervisning. Som vi helt missat i vår febrila bedömningsiver.

Och jag tänker att böcker som diskuterar och lyfter fram metoder och förhållningssätt som gynnar en tidig läs- och skrivinlärningen kan vara väl så givande för oss gymnasielärare. För att påminna oss om hur barn såväl som ungdomar på bästa sätt lär sig läsa och skriva i skolan. Och, framförallt, vad du inte bör göra om du inte vill döda deras intresse och engagemang för just ditt ämne för all framtid.

Vi återgår till citatet ovan. Vad är det egentligen Björk och Liberg menar? Vad är det i denna utsaga som är viktig för oss gymnasielärare? Jo, att läsa och skriva ska vara en social verksamhet och vara meningsfullt. Det att vi ska lägga fokus på att skapa en gemenskap och ett meningsutbyte i klassrummet.

Våra elever är ju i regel läskunniga när vi möter dem. De kan i regel avkoda texter. De kan läsa rent tekniskt vad som står i texten. Vårt problem är ju snarare att våra texter har så oerhört svårt och abstrakt språk att elever inte förstår texternas innehåll i våra respektive ämne, och därför än mindre kan redogöra för dess innehåll och använda dem för att förstå och lära känna den stora världen utanför! Fast det är det de är till för.

Så vad har då all kunskap om den tidiga läs- och skrivutvecklingen att ge oss.  Mitt svar är allt! För när det händer att eleverna inte ser den underbara världen bakom orden måste vi ingripa. Vi måste hjälpa då ge dem nycklarna så att de kan ”låsa upp texten” så att denna värld visar sig och blir dem begriplig.

Och då måste alla metoder vara tillåtna.

Just hur detta kan gå till är det som vi kan lära oss av lärarna i de tidigare åren. Hur de arbetar med dialogen, elevernas erfarenheter och leken för att skapa mening, delaktighet och begriplighet kring ett ämne. Enligt psykolingvisten Frank Smith är det nämligen det enda som vi lärare ska sysselsätta oss med i skolan - skapa mening, begriplighet och delaktighet.

Handen på hjärtat, kollega. När fick dina elever senast möjligheten att läsa, skriva och diskutera tillsammans på dina lektioner?

Jag menar att vi behöver gör som lärarna i grundskolans tidigare år, för att öka engagemanget, aktiviteten och passionen för lärande i våra klassrum. Vi behöver ta hjälp av leken, det utforskande samtalet, det utforskande skrivandet, diskussionerna, skapandet, bilderna, elevernas berättelser, dialogen, teatern och de digitala verktygen.

För att läsa och skriva gemensamt är kul.

Så fram lågstadieläraren i dig!


söndag 3 november 2013