I ett par veckor har jag och två
kollegor arbetat ämnesövergripande kring temat lag och rätt i år 7. Den ena
kollegan, som är lärare i so, har på sina lektioner undervisat eleverna hur
rättssystemet i Sverige ser ut och fungerar samt hur lagstiftning och
normuppfattning påverkar varandra i samhället. Bildläraren (den andra kollegan)
har arbetat med nyhetsbilden som text, där eleverna fått studera nyhetsbildens
språk och objektivitet.
Jag och bildläraren (som dessutom
varit resurs på mina lektioner) har i svenska och svenska som andraspråk
koncentrat oss på hur brott framställs och förmedlas i olika medier - från
film, romaner till nyhetstexter. Vi ville att eleverna enligt kursplanen i
svenska och svenska som andraspråks syfte skulle:
[...] ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.
Vi ville främst fokusera på den
skönlitterära texten och nyhetsartikeln och tänkte att detta skulle göras med
ett genrepedagogiskt och IKT-inriktat arbete.
Vilka förmågor och kunskaper ville vi att eleverna skulle utveckla i vårt
arbete
Vårt syfte med undervisningen var att öka genremedvetenheten hos eleverna. Vårt mål var att de skulle förstå att nyhetsartikeln och den skönlitterära texten var olika genrer som därmed hade olika syften. Dessutom ville vi att de förstå att nyhetsartikeln och den skönlitterära texten (romanen) också hade olika uppbyggnad och olika språkliga drag. För att de skulle få denna förståelse skulle jämföra och diskutera hur ett brott framställdes och förmedlades i en skönlitterär bok respektive i en nyhetstext. Vi pratade även om texternas tenor och mode, dvs hur de interpersonella relationerna mellan skribent och läsare såg ut samt hur texternas distans och närhet konstituerades i språket.
Vi ville att de skulle undersöka två olika nyhetsartiklar och lära sig de journalistiska frågorna och i vilken ordning de oftast kommer i en nyhetsartikel och varför. På så sätt kunde sedan förstå nyhetsartikelns uppbyggnad.
Därefter ville vi att de skulle undersöka språket och genom diskussion kunna konstatera att nyhetsartikeln skrevs på ett speciellt språk, där speciella verb (påpekar, nekar) och speciella begrepp (vittnesiakttagelser, förundersökning, förhör) användes och att den skönlitterära texten kunde skrivas på ett annat sätt, oftast med ett vardagsrelaterat språk. För att de skulle bli förtrogna med skillnaderna skulle vi tillsammans öva på att omvandla vardagsspråk till skriftspråk och upprättade ordbanker med hjälp av ordlistor och andra webbaserade källor.
De skulle även bli förtrogna med romanens och nyhetsartikelns formella drag. Att det i nyhetsartikeln finns en rubrik, en ingress och brödtext men också ibland en bild med bildtext.
När de var förtrogna med denna
kunskap tänkte vi att de på egen hand skulle skriva en nyhetsartikel om ett
brott, genom att välja ut en sekvens från ett avsnitt ur TV 3 s Efterlyst. De skulle lyssna och titta och tillsammans
sedan diskutera de journalistiska frågorna, för att i responspar skriva en
individuell nyhetsartikel i Google docs. Bedömningen inriktades på i vilken mån
de hade anammat genren med dess syfte, uppbyggnad och språkliga drag. Sedan
skulle de infoga den nyhetsbild som de hade jobbat med på bildlektionerna i
nyhetsartikeln som hörde ihop med det avsnitt från Efterlyst som de hade valt.
Detta i enligt med syftet och det centrala innehåll i kursplanens i svenska och svenska som
andraspråk :
- formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
- läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
- anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- välja och använda språkliga strategier,
- urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
- söka information från olika källor och värdera dessa.
Varför en blogg?
Till arbetsområdet startade vi en
blogg som vi menade var ett ypperligt verktyg för att ge stöttning och göra
undervisningen mer kontextrik för eleverna i vår undervisning. Genom att lägga ut instruktioner, mallar,
komplettera texter med bilder och videoklipp kunde de få visuellt stöd. Dels
ville vi att allt material, såsom uppgifter, LPP, genomgångar och
bedömningsmaterial alltid skulle finnas tillgängligt för dem och deras
föräldrar. Om någon elev var frånvarande kunde han eller hon ändå ta igen det
han eller hon hade missat under frånvaron. Men det yttersta syftet med bloggen var att eleverna kunde lägga sina svar
på uppgifter samt sina texter som kommentarer på bloggen, så att de alla kunde
se och bedöma varandras texter och därmed få modeller, mallar och förslag på
formuleringar genom varandra. De kunde med bloggens hjälp se hur klasskamraten
som satt på andra sidan rummet hade löst uppgiften. Vårt mål var att utveckla
samarbetet mellan dem och stödja en elevstyrd undervisning, där läraren inte
nödvändigtvis vad den som hade de bästa lösningarna och var den som kunde
stötta bäst (sk peer instruction). Dessutom var målet med bloggen i undervisningen
inte bara att stärka elevernas språkliga och entreprenöriella kompetens samt
även den digitala, som är en lika viktig kompetens enligt EU.
Arbetets teoretiska förankring:
Genrepedagogikens tre ben
Vi ville arbeta med ett utpräglat sociokulturellt
perspektiv, där eleverna fick stöttning av oss lärare men helst främst av
varandra. Vi strävade efter en lärmiljö som var elevstyrd och dialogisk och där
det fanns en hög nivå av elevaktivitet. Vi arbetade enligt cirkelmodellens fyra
faser som går ut på att bygga upp en kunskapsbank genom exempelvis estetiska
uttryck (i vårt fall en film) samt arbeta utifrån elevernas förförståelse och
bygga upp ordbanker med ämnestypiska ord och begrepp och tankekartor,
dekonstruera texter och analysera dess uppbyggnad och språk, för att sedan
tillsammans rekonstruera en gemensam text. Genom SFG arbetade vi med
nominalseringar och nominalfraser som är vanligt förekommande i skolans texter
samt i nyhetsartiklar.
J. Cummins fyrfältare
Genom Cummins fyrfältare fick vi ytterligare en teoretisk
grund när vi fortlöpande under arbetets gång lät elevernas förförståelse,
referensramar och språkliga nivåer utgöra en grund för vårt arbete. Genom
medveten språklig stöttning och kontextrik undervisning kunde vi bidra med
elevernas språk- och kunskapsutveckling. Titta på följande filmklipp där vi har utgått från elevernas egna formuleringar och tillsammans försöker lyfta deras vardagsrelaterade språk till ett mer abstrakt språk:
Cynefin Framework
Med Snowdens Cynefin Framework försökte vi få till stånd en undervisning, där eleverna själva
var de som styrde och drev undervisningen in på olika vägar. Vi ville ta fasta
på deras behov, svar, frågor och lösningar och formuleringar och låta dessa ligga
till grund för hur undervisningen i nästa skede skulle utformas. Vi ville helt
enkelt individualisera. När en elev skrev en formulering som kunde uttryckas
bäst med en passiv form kom det sig därför naturligt att gå igenom verb i
passiv form med den eleven medan någon annan behövde stöd med att förstå hur
man på ämnesspråk/skriftspråk kunde säga "de ville att polisens jobb
skulle gå snabbare." (Vår lösning blev: "De ville att den polisiära processen skulle påskyndas!)
Se genomgången av passiv form här:
Se genomgången av passiv form här:
Den digitala kompetenspyramiden
I och med användandet av bloggen som verktyg kunde vi få till stånd ett interaktivt samarbete som var oavhängigt tid och rum. Eleverna kunde samarbeta hemma via bloggen lika mycket som de kunde samarbeta på raster och i klassrummet. Dessutom upptäckte vi snart att många elever inte hade den digitala kompetens som vi först trodde. Det hade ofta visserligen framkommit att alla frekvent använde någon form av sociala medier och digitala verktyg men aldrig i en lärandesituation. Många hade grundläggande digitala färdigheter men långt i från alla. En hel del hade svårt att navigera sig på bloggen med dess hypertexter och med dess avsaknad av struktur. De saknade med andra ord digital navigeringskompetens. Vi hade elever som blev otroligt stressade av att arbeta med bloggen och dess kontextrikedom i form av länkar, bilder och filmklipp. Dessa visste inte i vilken ände de skulle börja och ville bestämt se en struktur. Vi insåg att det fanns ett behov av att explicit undervisa i digital läsförståelse och i digitala lässtrategier. Här kom alltså den digitala kompetenspyramiden till användning.
SAMR
I vårt arbete med bloggen kom samtliga nivåer av Puenteduras SAMR-modell i fråga. Vi arbetade med bloggen som ett substitut för stenciler och utskrivna och kopierade texter eller som en ersättning för penna och papper då de skrev sina texter i ett worddokument innan de la in sina kommentarer på bloggen. Vi arbetade dock även med bloggen på ett omdefinerat vis, då eleverna kunde samarbeta och ta del av varandra texter som inte varit möjligt med endast papper och penna. Samarbetet mellan eleverna kom därför att involvera fler och bidra med att de läste varandras texter och kommentarer för att få tips på t ex formuleringar.
Det formativa lärandet
Bloggen och de språkliga diskussionerna som också filmades
bidrog med att vi lärare kunde se många av elevernas språkliga
utvecklingsområden, behov och kvaliteter. Kommentarena som lades upp på bloggen
var oftast fritt skrivna och fick därmed ligga till grund för vårt
undervisningsfokus. När eleverna sedan skrev sina individuella texter i Google
docs i responspar, kunde vi även få syn på hur diskussionerna mellan de två
eleverna kring genrens uppbyggnad och språkliga drag utvecklade sig och ge direkt feedback. Vi kunde
även få syn på vilken effekt vår undervisning hade fått på deras
språkutveckling.
Slutsats
Genom att arbeta medvetet med genrepedagogik, språkinriktade
arbetssätt och formativt lärande samt med bloggen och Google docs som verktyg
utvecklades elevernas kunskaper och språk markant. Många av eleverna kunde
diskutera, argumentera, jämföra och reflektera över det svenska rättsystemet samt
hur brott förmedlades och framställdes i nyhetsartiklar på en helt annan
språklig nivå än de tidigare hade kunnat.
Det är som Gun Hägerfelth säger:
"Språket ses som vår
viktigaste resurs för utveckling och lärande i olika skolämnen. Att elever får
rikliga tillfällen att lära sig hantera ämnesrelevant språk blir enligt ett
sådant synsätt avgörande för vilket språk de utvecklar och vad de lär
sig." (Hägerfelth, 2004:12)
Och med IKT skapas nya och fler möjligheter till ett
omdefinierat språkinriktat arbete i det mångkulturella klassrummet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar