Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Förslaget är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt av litteratur som behandlar formativ bedömning.
Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i
ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina
mentala processer för dem. Att läsa och förstår en text bygger på flertalet avancerade kognitiva processer. Samtalsmönstret i ditt klassrum ska präglas av
dialog. Ta inte helt över själv (mycket lätt hänt som lärare när man inte får gehör från sina elever), utan lyssna och
ställ frågor som släpper in dina elever i samtalet. För att du ska kunna bedöma deras förståelse måste de komma till tals, så lägg mycket kraft på att fundera över dina frågeställningar. Läs mer om samtalsmönster i Olga Dysthes Det flerstämmiga klassrummet (1996).
Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs. En bra balanserad gruppsstorlek tror jag kan vara avgörande för resultatet). När sedan
eleverna är vana vid proceduren kan de få mer eget ansvar att få göra det i
smågrupper med en elev som samtalsledare. Längre fram görs det i par. Läs alltid dina
texter högt för eleverna, så även de eleverna med avkodningsproblem och/eller koncentrationssvårigheter får en
chans att vara med från början!
Här följer punkterna i arbetsgången:
Före läsningen
1. Låt eleverna tankestorma kring en bild som representerar texten
som en ingång till ämnet. Ge eleverna enskild betänketid innan du ber dem dela
med sig av sina tankar. Be om förtydligande om eleverna svara med enstaka ord och
ställ öppna följdfrågor. Varför? Det var intressant! Kan du utveckla? Hur menar
du? Kan du förtydliga?
2. Låt eleverna aktivera sin förkunskap i ämnet utifrån textens
rubrik genom att låta dem förutspå vad texten kan handla om. Här kan även
bilder och ev diagram tas med. Fortsätt med att ställa frågor och be om förtydligande, så att svara blir så sammanhängande och fylliga som möjligt.
Alla vill och ska förstå!
3. Klargör nu syftet och målet med läsningen.
Under läsningen
4. Läs först det första stycket tillsammans med eleverna. Motsvarar stycket elevernas förväntningar? Reda ut svåra ord eller begrepp och ev
meningsbyggnad. Vilka frågor väckte texten hos dig? Vad menar skribenten med
att skriva så? Vad är syftet med texten? Har du läst/sett/hört något liknande
tidigare?
5. Låt eleverna sammanfatta avsnittet. Diskutera med eleverna vad som
kan vara viktigt, vad som är överflödigt och skriv en sammanfattning och
påbörja en grafisk tankemodell (se http://www.eduplace.com/graphicorganizer)
6. Låt eleverna förutspå nästa stycke i enlighet med punkt 2. Låt nu
eleverna också ställa egna frågor med stöd av frågepronomina vad, vem, var,
hur, när och varför.
7. Upprepa sedan proceduren för varje stycke enligt 4-6.
8. Läs texten sedan i dess helhet med stöd av den färdiga
tankemodellen och genomför sedan punkt 5 och 6 på hela texten. Repetera textens
struktur och innehåll och be eleverna sammanfatta dess huvudidéer utifrån öppna
frågeställningar i grupp/par. Diskutera sedan sammanfattningarna i helklass.
Låt eleverna diskutera vilken som var tydligast/mest relevant.
Efter läsningen
9. Avsluta lektionen med en kortskrivning eller en exit ticket med en
öppen frågeställning, där eleven ska tänka vidare i ett vidare sammanhang
utifrån texten.
10. Bedöm elevens svar med stöd av en bedömningsmatris för att avgöra
förståelsen och lektionens effektivitet.
11. Börja nästa lektion med att återknyta till och diskutera elevernas
svar och förtydliga och repetera vid behov.
Kommentarer till punkterna:
Punkt 1 och 2 handlar om att hitta elevernas vardagsföreställningar
och vardagsbegrepp för fenomenet/processen som texten berör.
Fr. Punkt 4 Här handlar det om att ”gänga ihop” de
vetenskapliga begreppen i elevernas vardagsbegrepp. Skriva upp begreppen på tavlan
som nyckelbegrepp medan ni läser och reder ut. Återknyt hela tiden till elevens
vardagsbegrepp.
Punkt 4 Använd de vetenskapliga begreppen i ditt samtal. Ha
fokus på både form och innehåll men öva också eleverna på att textkopplingar
till sig själv, samhället och andra texter (se Keene och Zimmerman, Tankens mosaik, 2003).
Relatera på så sätt texten till eleven.
Punkt 6 Uppmuntra eleverna att ställa frågor med stigande
svårighetsgrad, så de kan börja göra syntes och aktivera sin bakgrundskunskap.
Ge förlag på inledningar på frågor för att höja nivån (Se Lundahl, Bedömning för lärande, 2011, s 120
och Hajer och Meestringa, Språkinriktad undervisning, 2010, s. 109f).
Punkt 8: Uppmuntra hela tiden eleverna att använda de
vetenskapliga begreppen, genom att dels använda dem själv men också att peka på
dem på tavlan medan du pratar eller infoga dem när en elev pratar. Detta för
att rikta deras uppmärksamhet på begreppen.
Punkt 9: Använd dig av tänka-vidare-frågor/öppna frågor i
grupp/par som sedan lyfts för diskussion i helklass. Avsluta lektionen med en kortskrivning/exit
ticket utifrån en öppen frågeställning som du sedan tar upp för diskussion
nästa lektion. Kontrollera så att eleven
använder begreppen korrekt.
Punkt 10 För bedömning av elevernas förståelse och
lektionens effektivitet. Bra med en bedömningsmatris – koppla inte in
betygsstegen i detta skede, eftersom eleverna då tenderar stirra sig blind på
betyget och inte förstår vad det står för och vad som behöver utvecklas (se Jönsson, Lärande bedömning, 2011 och Lundahl, 2011). Gör istället en matris för elevsvar på olika kognitiva
och språkliga nivåer, dvs hur utförligt eleven kan resonera kring texten (gradera t ex med nivåerna 1, 2, 3). För
inspiration hur en sådan matris kan se ut se Skolverkets publikation Bedömningsaspekter
Punkt 11 Varför sluta här? Nu kan vi ju istället låta elever
läsa varandras svar (dvs kortskrivningar eller exit tickets) för att sedan
diskutera och värdera dem. På så sätt kan man få in kamratresponsen och
eleverna får dessutom tydliga exempel på olika elevsvar. Här kan man som lärare
ta tillfället i akt att diskutera med eleverna vad som utmärker ett svar på en
högre nivå. Koppla då denna diskussion detta då till matrisen du gjort.
Reservation: Jag har valt att applicera denna arbetsgång på
faktatexter. Därmed inte sagt att den inte låter sig göras på skönlitterära
texter. Men när det gäller skönlitterära texter föredrar jag hellre att arbeta med Aidan Chambers metod (Jag undrar …)
och/eller fokusera på textkopplingarna som Keene och Zimmerman avhandlar i Tankens mosaik (2003) eller Questioning the Author (Reichenberg, Vägar till läsförståelse, 2008) Lässtrategierna ”att förutspå”, ”att reda ut” och ”att
sammanfatta” inom Reciprok undervisning kan med fördel användas men man bör se
upp så att arbetsgången i metoden inte blir för mekanisk och ytlig för skönlitteraturen.
Lycka till och ge mig gärna respons om ni provar eller bara
om ni har synpunkter på upplägget!
/Hanna
Jag har utgått från Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse. När jag arbetade med faktatexter i fysik, tyckte eleverna och jag att det fungerade bra att arbeta med ett Thieves-formulär. Vi testade även VÖL-diagram, som synliggör egna tankar på ett bra sätt. Bra att du förtydligar hur du tänker kring skönlitteratur, och att man behöver andra verktyg.
SvaraRadera