Mitt språkutvecklande klassrum - en grafik

Jag ägnar mig ibland åt att lägga ett metaperspektiv på min undervisning. När jag läser intressant didaktisk litteratur försöker jag som de flesta andra omsätta de teorier, förhållningssätt och metoder - ja, vad vi nu väljer att kalla dem - som litteraturen tagit upp i praktiken. Efter att ha förkovrat mig i språkutvecklande undervisning, formativ bedömning och i läsförståelseundervisning en tid har min undervisning tagit nya intryck. Jag tycker numera att dessa olika fält bottnar i en och samma sak - att alla elever ska ha samma chanser att nå goda resultat, oavsett bakgrund - och ger oss alla verktyg för att lycka med detta. Och ju fler av dessa fält vi har inblick i,  desto större och mer välutrustad verktygslåda.

Nedan visar jag en enkel grafik över hur dessa integreras i min undervisning för att möjliggöra lärande för alla elever - ett metaperspektiv.

Håll till godo
/Hanna

Föreläsning om språkutvecklande undervisning för Gnosjö kommun

Det språkutvecklande klassrummet

Språkutvecklande arbetssätt from Hanna Stehagen

Föreläsning om läsförståelse i Göteborg 18/9 2014

Läsförståelsearbete i alla ämne from Hanna Stehagen

Läsförståelsearbete - ett lektionsexempel

För en tid sedan skrev jag ett blogginlägg om hur jag ville arbeta med läsförståelse i min undervisning. Jag hade nämligen läst Barbro Westlunds och Catarina Tjernbergs avhandlingar om läsförståelse och framgångsrik läs - och skrivundervisning. Idag vill jag presentera hur jag praktiskt har arbetat med min nyvunna kunskap.

Håll till godo

/Hanna

Lektionsexempel

Tema: Att vara ny

Del 1

Före läsningen:

Vi började temat med att brainstorma kring hur det var att vara ny. Alla elever var nya på skolan samt nya för varandra och de kunde lätt sätta sig i situationen. För att riktigt fånga känslan av att komma som ny och få eleverna att verkligen reflektera den använde jag mig av en associationsövning från materialet Hej Sverige. Denna övning gick ut på att eleverna skulle sätta sig in i situationen som ny. Jag läste upp ett par frågor som de enskilt skulle besvara. Dessa var: 

1. Du är på väg in i skolan – vad känner du? 

2. Det sitter några elever på en bänk – vad skulle du vilja att de gjorde? 

3. Du ska för första gången gå till ditt klassrum. Du väntar utanför i korridoren – vad vill du att dina nya klasskompisar ska göra? 

4. Du går in i klassrummet och sätter dig – hur vill du bli bemött i klassrummet? 

5. Vad vill du ska hända under din första rast? 

6. Hur vill du bli behandlad i matsalen? 

7. Skoldagen är slut och du går till skåpen – vad vill du att dina nya klasskompisar ska säga och göra?

(Se lärarhandledningen s, 51) 

Därefter fick eleverna redogöra för sina svar för varandra i grupp samt jämföra sina svar med varandra för att sedan dra slutsatser utifrån frågeställningen: Vad var gemensamt hos er och vad skiljde sig åt? Varför är det så, tror ni?

Under läsningen

Nu var det dags att läsa den första texten - artikeln "Ny i klassen? Så blir det lättare." Ur Helsingborgs dagblad (4/9 2011). Vi läste högt och arbetade med lässtrategierna från reciprok undervisning. Därefter fick eleverna kommer en skrivuppgift.

1. Vi läser texten högt

2. Vi förutspår vad texten ska handla om.

3. Vi reder ut svåra ord och meningar.

4. Vi ställer frågor till texten utifrån frågeorden vad, var, vem, hur, när och varför.

5. Vi sammanfattar vad texten. 

Texten handlar om .....

Efter läsningen

Skrivuppgift: 

Wiktoria och Elliot säger i texten att det är bra att ligga lite lågt i början när man är ny i klassen. Emma, däremot, anser att den som kommer ny ska våga prata och våga visa sin personlighet. Vem tycker du har rätt? 

Redogör för din åsikt, argumentera för din uppfattning men diskutera också nackdelen med din åsikt. 

Jag tycker att ........................................................

Detta tycker jag för att ..........................................

Jag tycker också att ...............................................

Jag håller alltså med ................. när hon/han säger att ..........

Nackdelen med detta kan dock vara att ..................................

Men jag tror ändå att det är bäst att .......................................

Del 2

Den andra texten kom att höja abstraktionsnivån ytterligare då den utgick från ett vuxenperspektiv. Eleverna stötte nu på ett svårare språk samt fler perspektiv. 

Introduktionen till texten löd: Idag ska vi läsa artikeln "Tufft att vara ny på jobbet - så gör du för att smälta in" Ur DN 27/2 2014. Denna artikel liknar den vi läste tidigare om barnen Wiktoria och Elliot som också hade varit nya i klassen.

Före läsningen 

Eleverna fick först utifrån förra texten diskutera: Känns det likadant för vuxna som för barn och ungdomar att vara nya, tror du? Ja/nej. Varför/varför inte? Motivera ditt svar.

Under läsningen

Därefter följde läsning med samma procedur med lässtrategier som ovan:

1. Vi läser texten högt

2. Vi förutspår vad texten ska handla om.

3. Vi reder ut svåra ord och meningar.

4. Vi ställer frågor till texten utifrån frågeorden vad, var, vem, hur, när och varför. (Eleverna provade själva först. Jag modellerade sedan med frågorna nedan för att visa på frågor som kräver att man drar slutsatser och sammanfogar information från texten)

Besvara frågorna (Modellering av frågor mellan raderna)

• Hur tyckte Cicilia Trabant det var att vara ny på sin praktikplats? Varför tyckte hon det?
• Vad anser forskaren Samuel West är viktigt för att lyckas på arbetsplatsen? Varför tycker han det?

5. Vi sammanfattar kortfattat med 5-6 meningar vad texten handlar om.

Texten handlar om .....

Efter läsningen

Nu var det dags för genreskrivande, där eleverna nu skulle få möjlighet att visa sin förståelse och sin förmåga att koppla ihop texterna med varandra, genom att berätta, redogöra, argumentera och dra slutsatser. Eleverna fick en skrivmall till hjälp för att dels få ökad förståelse för uppgiften men samtidigt genom genomgång och diskussioner med mig få syn på texttypen uppbyggnad och språkliga drag. Skrivmallen var frivillig att använda.

Skrivuppgift:

Liksom Wiktoria och Elliot säger forskaren Samuel West att det är bra att ligga lite lågt i början när man är ny, för att sedan ta mer plats efterhand.

Du har fått en uppgift att skriva en kort krönika till bloggen framtid.se om hur man lyckas med att vara ny i en klass. Du ska basera din krönika på dina egna erfarenheter men också på artikeln om femteklassarna Wiktoria och Elliot och på artikeln om praktikanten Cicilia. Slutligen ska du i din krönika ge 5 tips på hur man lyckas med att vara ny.

Instruktion:

1. Inled din text med att berätta hur det var att börja i ny klass för dig. Berätta alltså om dina egna upplevelser och känslor.

2. Redogör sedan kort för vad de olika personerna (Wiktoria, Elliot, Samuel och Cicilia) säger i artiklarna om att vara ny och hur man ska vara.

3. Skriv sedan ner hur du tycker man ska vara.

4. Ge sedan 5 tips på hur du anser man lyckas med att vara ny. Du ska dock basera dina tips både på artiklarna och din egen uppfattning.

Skrivmall:

Titel: Att vara ny - så lyckas du!

För ett par veckor sedan var det dags för mig att börja en ny klass. Detta var .........................................................................................................................

Jag kände mig .................................................................................................

Dessutom var det ............................................................................................

I en artikel ur Helsingborgs Dagblad (4/9 2011) kan man läsa om två barn, Wiktora och Elliot, som .......................................................................................................

De menar att det var .......................................... att vara ny. Enligt barnen ska man som ny i klassen .....................................................................................................

I en annan artikel "Tufft att vara ny på jobbet - så gör du för att smälta in" ur DN (27/2 2014) får vi följa Cicilia Traband som arbetar som praktikant. Hon menar att det var .................................................................................................................att vara ny.

Forskaren Samuel West hävdar att det är viktigt att ............................................

Han menar även att ....................................................

Jag anser (liksom Samuel West/däremot) att .............................................................. Jag tycker också .........................................................................................................

För att du ska lyckas med att vara ny vill jag ge dig 5 tips:

1.

2.

3.

4.

5.

/XX - elev på XX

Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet

Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Hur ska jag göra för att kunna bedöma och synliggöra deras förståelse och sedan få dem att bygga vidare på sina kunskaper? Detta är dessa frågor om lärandets komplexitet som vi lärare brottas med dagligen i vår praktik.

Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Förslaget är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt av litteratur som behandlar formativ bedömning.

Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Att läsa och förstår en text bygger på flertalet avancerade kognitiva processer. Samtalsmönstret i ditt klassrum ska präglas av dialog. Ta inte helt över själv (mycket lätt hänt som lärare när man inte får gehör från sina elever), utan lyssna och ställ frågor som släpper in dina elever i samtalet. För att du ska kunna bedöma deras förståelse måste de komma till tals, så lägg mycket kraft på att fundera över dina frågeställningar. Läs mer om samtalsmönster i Olga Dysthes Det flerstämmiga klassrummet (1996).

Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs. En bra balanserad gruppsstorlek tror jag kan vara avgörande för resultatet). När sedan eleverna är vana vid proceduren kan de få mer eget ansvar att få göra det i smågrupper med en elev som samtalsledare. Längre fram görs det i par. Läs alltid dina texter högt för eleverna, så även de eleverna med avkodningsproblem och/eller koncentrationssvårigheter får en chans att vara med från början!

Här följer punkterna i arbetsgången:

Före läsningen

1. Låt eleverna tankestorma kring en bild som representerar texten som en ingång till ämnet. Ge eleverna enskild betänketid innan du ber dem dela med sig av sina tankar. Be om förtydligande om eleverna svara med enstaka ord och ställ öppna följdfrågor. Varför? Det var intressant! Kan du utveckla? Hur menar du? Kan du förtydliga?

2. Låt eleverna aktivera sin förkunskap i ämnet utifrån textens rubrik genom att låta dem förutspå vad texten kan handla om. Här kan även bilder och ev diagram tas med. Fortsätt med att ställa frågor och be om förtydligande, så att svara blir så sammanhängande och fylliga som möjligt. Alla vill och ska förstå!

3. Klargör nu syftet och målet med läsningen.

Under läsningen

4. Läs först det första stycket tillsammans med eleverna. Motsvarar stycket elevernas förväntningar? Reda ut svåra ord eller begrepp och ev meningsbyggnad. Vilka frågor väckte texten hos dig? Vad menar skribenten med att skriva så? Vad är syftet med texten? Har du läst/sett/hört något liknande tidigare?

5. Låt eleverna sammanfatta avsnittet. Diskutera med eleverna vad som kan vara viktigt, vad som är överflödigt och skriv en sammanfattning och påbörja en grafisk tankemodell (se http://www.eduplace.com/graphicorganizer)

6. Låt eleverna förutspå nästa stycke i enlighet med punkt 2. Låt nu eleverna också ställa egna frågor med stöd av frågepronomina vad, vem, var, hur, när och varför.

7. Upprepa sedan proceduren för varje stycke enligt 4-6.

8. Läs texten sedan i dess helhet med stöd av den färdiga tankemodellen och genomför sedan punkt 5 och 6 på hela texten. Repetera textens struktur och innehåll och be eleverna sammanfatta dess huvudidéer utifrån öppna frågeställningar i grupp/par. Diskutera sedan sammanfattningarna i helklass. Låt eleverna diskutera vilken som var tydligast/mest relevant.

Efter läsningen

9. Avsluta lektionen med en kortskrivning eller en exit ticket med en öppen frågeställning, där eleven ska tänka vidare i ett vidare sammanhang utifrån texten.

10. Bedöm elevens svar med stöd av en bedömningsmatris för att avgöra förståelsen och lektionens effektivitet.

11. Börja nästa lektion med att återknyta till och diskutera elevernas svar och förtydliga och repetera vid behov.

Kommentarer till punkterna:

Punkt 1 och 2 handlar om att hitta elevernas vardagsföreställningar och vardagsbegrepp för fenomenet/processen som texten berör.

Fr. Punkt 4 Här handlar det om att ”gänga ihop” de vetenskapliga begreppen i elevernas vardagsbegrepp. Skriva upp begreppen på tavlan som nyckelbegrepp medan ni läser och reder ut. Återknyt hela tiden till elevens vardagsbegrepp.

Punkt 4 Använd de vetenskapliga begreppen i ditt samtal. Ha fokus på både form och innehåll men öva också eleverna på att textkopplingar till sig själv, samhället och andra texter (se Keene och Zimmerman, Tankens mosaik, 2003). Relatera på så sätt texten till eleven.

Punkt 6 Uppmuntra eleverna att ställa frågor med stigande svårighetsgrad, så de kan börja göra syntes och aktivera sin bakgrundskunskap. Ge förlag på inledningar på frågor för att höja nivån (Se Lundahl, Bedömning för lärande, 2011, s 120 och Hajer och Meestringa, Språkinriktad undervisning, 2010, s. 109f).

Punkt 8: Uppmuntra hela tiden eleverna att använda de vetenskapliga begreppen, genom att dels använda dem själv men också att peka på dem på tavlan medan du pratar eller infoga dem när en elev pratar. Detta för att rikta deras uppmärksamhet på begreppen.

Punkt 9: Använd dig av tänka-vidare-frågor/öppna frågor i grupp/par som sedan lyfts för diskussion i helklass.  Avsluta lektionen med en kortskrivning/exit ticket utifrån en öppen frågeställning som du sedan tar upp för diskussion nästa lektion. Kontrollera så att eleven använder begreppen korrekt.

Punkt 10 För bedömning av elevernas förståelse och lektionens effektivitet. Bra med en bedömningsmatris – koppla inte in betygsstegen i detta skede, eftersom eleverna då tenderar stirra sig blind på betyget och inte förstår vad det står för och vad som behöver utvecklas (se Jönsson, Lärande bedömning, 2011 och Lundahl, 2011). Gör istället en matris för elevsvar på olika kognitiva och språkliga nivåer, dvs hur utförligt eleven kan resonera kring texten (gradera t ex med nivåerna 1, 2, 3). För inspiration hur en sådan matris kan se ut se Skolverkets publikation Bedömningsaspekter

Punkt 11 Varför sluta här? Nu kan vi ju istället låta elever läsa varandras svar (dvs kortskrivningar eller exit tickets) för att sedan diskutera och värdera dem. På så sätt kan man få in kamratresponsen och eleverna får dessutom tydliga exempel på olika elevsvar. Här kan man som lärare ta tillfället i akt att diskutera med eleverna vad som utmärker ett svar på en högre nivå. Koppla då denna diskussion detta då till matrisen du gjort.

Reservation: Jag har valt att applicera denna arbetsgång på faktatexter. Därmed inte sagt att den inte låter sig göras på skönlitterära texter. Men när det gäller skönlitterära texter föredrar jag hellre att arbeta med Aidan Chambers metod (Jag undrar …) och/eller fokusera på textkopplingarna som Keene och Zimmerman avhandlar i Tankens mosaik (2003) eller Questioning the Author (Reichenberg, Vägar till läsförståelse, 2008) Lässtrategierna ”att förutspå”, ”att reda ut” och ”att sammanfatta” inom Reciprok undervisning kan med fördel användas men man bör se upp så att arbetsgången i metoden inte blir för mekanisk och ytlig för skönlitteraturen. 

Lycka till och ge mig gärna respons om ni provar eller bara om ni har synpunkter på upplägget!

/Hanna

Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande

Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter. När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.

Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.

Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag. Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen:

Rubrik (med tes)

Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes

Alt 1. Jag vill förklara vilka orsaker som gör att……….uppstår. Det har visat sig att…/ Jag menar att …. /Forskning visar att ………..

Jag vill därför påstå att………………………...(tes)

Jag kommer i denna text ge er en bakgrund kring X och stödja mina argument på följande källor ………..……… och slutligen ge er min analys.

Alt 2. Jag tror det finns många som upplever att …………………………..

Huvudtext:

(med tre argument med referenser till källor)

Mitt första argument för detta är ………………………………..

Enligt XX……. ……………….. Jag håller med…………………………… (källa 1)

För det andra påstår XX …………………………………………………….(Källa 2)

Till sist vill jag hävda att ……………………………………………………………  och jag grundar mig på XX påstående om …..

Det finns kanske många som anser att ….. …………….men jag vill bestämt hävda att ……………., eftersom …………………………………………...

Avslutning (Med sammanfattning, analys och upprepning av tes):

Jag har argumenterat för …………………………….. (tes), eftersom ………….

Alt 1 Min analys är att ……….. leder till …….

Min åsikt är därför att …………………………………..

Alt 2 Min analys är att ……… har störst betydelse för………………………

Nytt för terminen har också varit att vi arbetat med talmall för det argumenterande anförandet som de också ska behärska enligt kursplanen:

Rubrik (med tes)

Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes

Alt 1. Det finns gånger då jag funderat över ………………………….

Har ni tänkt på det faktum att………………………..?

Jag tror det finns många som upplever att …………………………..

Alt 2. Jag har funderat så mycket över det att jag vill hävda att ……..(tes)..............

Jag påstår därför att………………………...(tes)

Jag kommer i detta anförande ge er en bakgrund kring ämnet och stödja mina argument på följande källor ………..……… och slutligen ge er min analys.

Huvudtext:

(med tre argument)

Mitt första argument för detta är ………………………………..

Enligt XX……. ……………….. Jag håller med…………………………… (källa 1)

För det andra påstår XX …………………………………………………….(Källa 2)

Till sist vill jag hävda att …………………………………………………………… (Egen åsikt)

Det finns kanske många som tycker att ….. …………….men jag vill bestämt hävda att ……………., eftersom …………………………………………...

Avslutning:

Jag har argumenterat för …………………………….. (tes), eftersom ………….

Min åsikt är ………………………………….. därför att ……………………………….

Håll till godo:)

/Hanna och Linda