Vi läser Brott och straff i kursen SVA 1

I höstas genomförde jag ett tema med min grupp i SVA 1 som vi kom att kalla Med mord i sinnet. Temat gick ut på att undersöka det mänskliga psyket samt diskutera och reflektera över det där med människors moral. Vad är moral? Har alla människor det? Är det något vi föds med? Eller är det något vi lär oss? Vad är det som gör att människor handlar moraliskt eller omoraliskt?

Detta inlägg kommer att handla om hur jag arbetade med Dostojveskijs roman Brott och straff men tänker att jag först vill ge er en bakgrund av upplägget av temat.

Vi började temat med ett sokratiskt samtal utifrån den berömde bilden av Joseph Schultz. Eleverna fick lite bakgrundsinformation till bilden och sedan skulle de diskutera vad som hade hänt och vad de trodde skulle hända. Hur Joesph Schultz kände sig och vad som drev honom? Hur tänkte de andra soldaterna? Detta för att att komma till roten med vad som får en människor att handla på ett visst sätt. Vad som är moral och vad som är omoraliskt sett ur olika perspektiv.

Därefter brainstormade vi kring begreppet moral.

Syftet med dessa inledande aktiviteter var att skapa en förförståelse för hur vi ser på moral både som samhällsmedborgare utifrån våra olika kulturella referensramar men också hur vi ser på moral som individer. Hur präglade är vi av samhällets syn på moral egentligen? Vi diskuterade också hur moraliska/omoraliska handlingar kan yttra sig. Senare lyftes diskussionen om vad som får en människa att handla omoraliskt och fel. Vilka faktorer tvingar en individ att begå omoraliska (läs kriminella handlingar)? Är människor av naturen goda eller onda?

Men detta i ryggen började vi läsa ett par skönlitterära verk där dilemmat eller konflikten mellan individens och samhällets moral kommer till uttryck. Vi började med att läsa Edgar Allan Poes Den svarta katten; en novell där denna konflikt är mycket tydlig.

Nästa text kom att bli Fjodor Dostojevskijs Brott och straff, där också konflikten mellan rätt och fel kommer tydligt till uttryck. Min plan var att eleverna skulle läsa de delar av texten där Raskolnikov planerar mordet på pantlånerskan och sedan hur han genomför mordet (som inte riktigt blir som han tänkt sig).

Nu kanske ni tänker: Är skvatt hon galen?!

Nu är jag av den åsikt att alla elever, oavsett nivå i svenska och tidigare läserfarenhet, ska få möjligheten att läsa och uppleva klassiker. Men då är det av högsta prioritet att strukturera sin undervisning och betänka hur man bäst introducerar dessa texter för eleverna. Jag menar att bygga in texterna i ett övergripande tema är ett ypperligt sätt men vad gäller andraspråkselever behövs det så mycket mer. Det gäller att ha med flera incitament av stödstrukturer i läsundervisningen av dessa elever. Dessa kan vara i form av dialog mellan elever och lärare och elev, kamratrespons, progression från muntligt till skriftligt, lässtrategier samt stöttning i form av bild och ljud, högläsning och textsamtal.

Mina elever hade vid denna tidpunkt en förförståelse kring moralbegreppet och dess praktiska dilemman men hur skulle jag bearbeta texten med dem - Dostojevskijs rika och mångfacetterade prosa?

Mina tankar kretsade nu kring hur jag skulle kunna överbrygga elevernas förförståelse och det som skulle möta dem i romanen. Visserligen är motivet i romanen allmänmänskligt men är ändå avhängigt den kultur i vilken verket skrevs. Dessutom kan textens miljöbeskrivningar, berättarstrukturer och språk göra att de stöter på patrull.

Jag bestämde mig därför att göra en kortare version av de delar av texten som de skulle läsa och placerade handlingen i nutid och i Malmö, samtidigt som jag behöll en del av textens uppbyggnad samt begrepp som fanns i romanen.

Jag spelade därför en egen version av Brott och straff med bilder, berättarröst och ljudeffekter i iMovie. Min film slutade dock innan berättarjaget bestämmer sig för att mörda pantlånerskan. Denna film fick nu eleverna titta på och sedan fick de fundera ut en tänkbar fortsättningen på filmen (Lässtrategi 1 i Reciprok undervisning) i grupper och sedan skriva ner denna individuellt. Men innan detta var möjligt fick vi tillsammans reda ut (svåra ord, bilder och handling), ställa frågor och sammanfatta det de hade sett (Lässtrategi 2-4 i RU). Vilka svåra ord som eleverna ville ha förklarat för sig lät jag dem rösta fram själva i Mentimeter.

Se filmen här:

Eleverna förutspådde den fortsatta handlingen logiskt och troligt. Många hade till och med skrivit ner liknande komplikationer som fanns i ursprungsverket. Eleverna läste sedan varandras fortsättningar och fick ge respons utifrån frågeställningarna nedan, så att de fick olika infallsvinklar på vad som kunde hända. Efter responsen fick de bearbeta sina texter efter kamraternas respons.

1. Vilket stycke eller mening fastnade du mest för och tyckte var bra? Varför? Är det som står där tillräckligt utvecklat eller skulle det kunna bli bättre?

2. Är det något du tycker är svårt att förstå? Är det något du tycker skulle utvecklas eller skrivas om eller beskrivas utförligare?

3. Hur slutar berättelsen? Skulle den kunna sluta annorlunda?

4. Finns det dialoger i texten?

a) Om inte, hjälp din kamrat att skriva några lämpliga dialoger på lämpliga ställen i berättelsen. 
b) Om ja, Är det i så fall lagom många? Är påståendeorden (sa, tillade, skrek, flämtade, hånade, viskade) varierade eller står det hela tiden "sa"? Vilka andra ord skulle kunna användas?

5. Är allt tydligt utskrivet eller får du ibland dra egna slutsatser?

6. Hur fungerar texten för dig som läsare? Förstår du allt? Är den logisk?

7. Vad behöver författaren tänka på när det gäller språket?

a) Är texten uppdelad i lämpliga stycken?

b) Är meningarna bra och formulerade på ett fungerande sätt?

c) Fungerar alla ord och uttryck?

d) Används tillräckligt med skiljetecken (punkt, kommatecken)?

Sedan var de redo att läsa Dostojevskijs roman tillsammans med mig och det blev så bra! I och med att de hade skrivit egna fortsättningar utifrån min film var de supermotiverade att se efter vad som egentligen hände i originalet. De hade också genom vår bearbetning av filmen och genom skrivandet av sin egen fortsättning samt genom kamratresponsen fått en förförståelse för handlingen, berättarstrukturen såväl som för de språkliga dragen.

Ett språkutvecklande arbetssätt med digitala verktyg

Ta gärna del av denna artikel i senaste numret av Lisetten, där jag beskriver mitt arbetssätt:

God kul på er

/Hanna

Elevröster om Den gula tapeten av Charlotte Perkins Gilman

Vi har läst Den gula tapeten i min grupp Sva 03. Här kan du ta del av deras kloka tolkningar och reflektioner!

Idag läste vi klart Pojkarna av Jessica Schiefauer!

I dag läste min klass i SVA 01 och jag klart boken Pojkarna av Jessica Schiefauer. Vi har under läsningens gång arbetat med reciprok undervisning, dvs med lässtrategierna att förutspå, att reda ut, att ställa frågor och att sammanfatta. Vi har också arbetat med intertextuella referenser, där vi dragit paralleller till sagan om Jack och Bönstjälken, filmen Matrix (sekvensen med valet av det röda och blå pillret) och till Bibelns och Koranens skapelsemyt och syndafall. Eleverna har även fått ett par mindre skrivuppgifter, varav en gick ut på att eleverna själva skulle göra ett val likt Neos i Matrix. Skrivuppgiften bestod i att eleverna skulle motivera sitt val och löd: Jag väljer att byta kön för en dag och då ska jag göra följande .... /Jag väljer inte att byta kön, eftersom ....En annan uppgift var att reflektera över en av karaktärernas (Tonys) sexuella läggning med stöd av det som stod skrivet i texten.

Idag tänker jag redogöra för hur vi arbetade med sammanfattningen av boken.

Vi har under läsningens gång arbetat på en sammanfattning som vi tillsammans skrivit på efter att vi läst ett par kapitel. Vi har då kunnat diskutera handlingen, karaktärerna, allegorierna och symboliken i boken.

Idag läste vi tillsammans de sista trettio sidorna i boken och före läsningen fick eleverna skriva en kortfattad fortsättning på vår sammanfattning på egen hand och sedan göra en förutsägelse på hur de trodde boken skulle sluta. Och detta föranledde förstås en diskussion av vad ordet kortfattat innebär.

Lektionsmål: Alla ska skriva en kortfattad fortsättning på vår sammanfattning.
Språkmål:  Du ska på egen hand sortera, värdera och sammanfatta relevant information från boken, genom att kortfattat redogöra för bokens handling och karaktärer.

Vår gemensamma sammanfattning löd:

Pojkarna

Boken handlar om tre flickor - Momo, Bella och Kim. Flickorna är 14 år gamla och går i skolan. De trivs dock inte där, då de känner sig annorlunda, då de inte vill vara som de andra ungdomarna. Dessutom blir de trakasserade av pojkarna i skolan. De söker därför sin tillflykt till Bellas växthus, där de kan vara sig själva, leka och stifta sina egna lagar

En dag planterar Bella ett frö i sitt växthus och efter bara ett dygn växer en magisk blomma upp. En kväll när flickorna har maskerad dricker de av blommans nektar och förvandlas till pojkar...


Nedan följer tre av elevernas individuella fortsättningar på sammanfattningen:

"...En gång när de var ute träffade de en kille som hette Tony. De började gå med Tony och vara med på alla dåliga grejer som han gjorde. Kim blev förälskad i Tony och tjejernas relation blir dålig. Momo och Bella vill inte vara med på dåliga saker. Kim och Tony går då tillsammans och utmanar varandra medan Momo och Bella blir mer som kvinnor. Blomman blir sjuk eftersom Kim tar hennes kraft. Tony våldtar en tjej men Kim slår honom medvetslös."

"...De blir nöjda med sina pojkkroppar. En kväll gick alla tre ut och då träffade de en kille som hette Tony. Tony var en modig kille som rökte. Tony tar flickorna (pojkarna) på äventyr, där de får lära sig att helt nya saker som killarna gör. Bella och Momo tröttnar och lämnar Kim ensam med Tony. Kim och Tony upplever spänning och attraktion tillsammans."

"...Förtrollningen sker under nattetid och tjejerna känner sig inte som vanligt. De märker att de börjar på något nytt. De träffar folk när de är killar men de behandlar dem annorlunda. De får plötsligt respekt. Kim blir förälskad i en en kille de träffar i skogen och tillsammans med honom hittar de på dumheter, som brott och droger. Kim börjar förlora sin vänskap med Bella och Momo.


Nästa lektion ska vi enas om en gemensam sammanfattning som bygger på det eleverna själva har skrivit.


Vad gör vi sedan?

Efter lovet ska eleverna antingen få göra egna kortfilmer eller seriestripar av boken eller kan de välja att skriva färdigt texterna om boken eller författarinnan på Wikipedia. Dessutom kan de få möjlighet att blogga om boken.

Läs mer om projektet här.

Att arbeta för förståelse för skönlitteratur - textnära med samtal

I min grupp i SVA 01 fortsätter vi med att läsa Jessica Schiefauers Pojkarna. Vi arbetar aktivt med lässtrategier som går ut på att förutspå handlingen, reda ut oklarheter, ställa frågor på texten samt sammanfatta. Dessutom läser vi texten högt tillsammans, samtalar och arbetar textnära.

Förgående lektion fick eleverna själva ställa frågor på texten, utifrån frågepronomina vad, var, hur, när, vad och varför. De skrev sina frågor i ett Gdocs som de delade med mig. På så sätt fick jag syn på hur djupt de hade nått i sin förståelse av boken, i fall de kunde läsa mellan raderna och tänka bortom det som stod skrivet. Efter de samtal och diskussioner vi hade haft tillsammans. Nedan följer frågor som samtliga elever i gruppen har bidragit med.


Mål för frågorna:
Du ska klart och tydligt redogöra sammanhängande för dina svar på frågorna. Du diskuterar och analyserar samt förtydligar med stöd av citat från boken.


Ur kursplanen, kunskapskrav A:

"Eleven kan redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur samt relatera innehållet till egna erfarenheter och allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden.Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt..."

Våra frågor till Pojkarna
Svara så utförligt som möjligt samt hitta citat ur boken som belyser ditt svar. PÅ så sätt arbetar du textnära. Så här ska du göra:

1. När förvandlas tjejerna till killar?

2. Varför gillar Kim Tony så mycket?

3. Vad har blomman för betydelse för Bella?

4.  ”Jag har en historia att berätta men min historia är inte till för vem som helst” för vem skriver Jessica Schiefauer? och vad menar hon med den här meningen?

5. Var utspelar sig händelserna? och i vilken årstid och varför just den har årstiden tror du?

6. Varför tycker tjejerna mer om livet att vara en kille än en tjej?

7. Den natten när de förvandlades till pojkar första gången, vart gick de? Beskriv hur människor såg på dem.

8. Vad gör Kim, Bella och Momo med Tony och vad händer med tjejernas relationer till varandra?

9. Vad avser ordet rådjursflickorna i boken?

10. Vad händer med Tony och Kim när de går genom farliga lekar tillsammans?   Beskriv relationen mellan dem och hur de utmanar varandra i lekarna.

11. Vad är det som flickorna lider av i början av boken och vad är orsaken till det?

12.  Vart tog Tony flickorna (alltså som pojkar) och varför just till det där stället?

13. Vem var det som ringde Kim och varför ringde hon/han henne?

14. Varför säger Kim inget till Tony och låter honom göra vad han vill med henne?

Lektionstips: Pälsen av Hjalmar Söderberg

Lektionsmål: Få förståelse för hur samtidens mans- och kvinnoroller kommer till uttryck i novellen Pälsen.

Språkmål: Kunna redogöra för och diskutera hur samtidens mans- och kvinnoroller kommer till uttryck i novellen, genom att analysera handling, karaktärer och bildspråk.

Instruktion:

1. Titta på Power-pointpresentationen som finns ovan. Detta för att friska upp minnet.

2. Läs novellen Pälsen av Hjälmar Söderberg. Stryk under ställen som du tycker verka intressanta inför en analys. Ha följande frågor i åtanke när du läser:

• Hur agerar mannen och kvinnan i boken/novellen. Vem är stark och självständig, vem är svag och behövande? Bryter någon av personerna i berättelsen mot de regler som finns/fanns i samhället för män och kvinnors beteende? 

• Vem berättar? Ur vilket perspektiv ser vi alla händelser och tankar? Vad kan detta ha för betydelse för hur vi uppfattar novellen.

• Vilka ord används i samband med kvinnor respektive män? 
• Finns det bildspråk? Hur används detta i så fall kring män och kvinnor. Traditionellt sett har t ex kvinnor fått representeras av blommor och söta, graciösa djur som rådjur, kaniner, möss, svanar medan män fått representeras av starka och våldsamma djur som lejon, varg, björn.

Klicka på länken nedan, för att komma till novellen.

http://runeberg.org/histrett/05.html

3. Efter vi har läst börjar vi med att bena ut novellens uppbyggnad, som vi kan ha till underlag för vår diskussion. Hitta följande i texten:

1. Introduktion av personer och miljön

2. Presentation av konflikten

3. Upptrappning av konflikt

4. Konfliktens höjdpunkt

5. Upplösningen

4. Läs följande citat ur Wikipedia om socialdarwinismen:

"Grundprincipen är att människans och samhällets utveckling sker genom utslagning av svaga individer; endast de bäst lämpade överlever och för sina gener vidare till kommande släktled. Därför är man motståndare till socialpolitiska insatser för de svaga och utslagna. Fattigdomen har enligt socialdarwinismen en funktion att fylla; den rensar samhället från svaga individer och hindrar dessa att föra sina dåliga gener vidare. Skillnader i samhället är dessutom en naturlig och nödvändig följd av samhällets utveckling. Inskränkningar i den ekonomiska friheten är skadliga, eftersom de hindrar samhället från att utvecklas. Dessa tankar låg nära de allmänna politiska strömningarna i det sena 1800-talets Europa.^"

Hur kan denna teori användas i tolkningen av Pälsen? Diskutera.

5. Vi diskuterar vidare:

a. Hur beskrivs Dr Henck? Vad får vi för intryck av honom? Hitta belägg i texten för dina påståenden.

b. Hur beskrivs Richardt? Vad får vi för intryck av honom? Hitta belägg i texten som styrker dina påståenden.

c. Hur beskriver Dr Henck Ellen? Vad får vi för intryck av henne? Hitta belägg för ditt svar i texten.

d. Diskutera grunden till Dr. Hencks ohälsa. Ta stöd av det du lärt i Historieätarna och hitta belägg för dina svar i texten.

e. Hur förändras din bild av Dr Henck och Richardt  under läsningens gång? Diskutera och hitta stöd för din diskussion i texten.

f. Vilken roll anser du att Pälsen har i novellen? Hur ska man tolka dess betydelse? Är det kanske en symbol? För vad så? Beskriv hur Dr Hencks självförtroende förändras i novellen. Hur beskriver han den? Hitta belägg för dina svar i texten.

g. På vilket sätt kommer tidens mans- och kvinnoideal till uttryck i novellen? Ta stöd av det du lärt dig av Historieätarna och hitta belägg för dina svar i texten.

7. Att skriva

Novellens slut är helt öppet för tolkning. Vad händer egentligen? Vad anser du? Skriv så utförligt som möjligt om hur du tolkar slutet. Hitta belägg i texten som styrker dina påstående. Finns där ledtrådar utplacerade i texten som tyder på ett visst slut?