Ett lektionsupplägg enligt SIOP

Sva 3


Idag påbörjar vi del 2 i vårt tema Kön och identitet, som nu går ut på att analysera skönlitteratur utifrån ett genusperspektiv. Ni kommer ha stor användning för de texter som vi har läst tidigare, eftersom vi kommer att fortsätta undersöka hur manligt och kvinnligt kommer till uttryck i de olika skönlitterära texterna.

Vi ska idag börja med att titta på ett avsnitt ur Historieätarna som kommer ta oss till den oscarianska tiden, dvs tiden runt slutet av 1800-talet, för att se hur kvinnor och män ur olika samhällsklasser levde. Vi kommer framför allt sätta fokus på borgarklassen, eftersom de flesta författarna under denna tid levde i denna samhällsklass.

Vad fanns det för mans- och kvinnoideal inom borgarklassen på denna tid? Vilka restriktioner respektive fördelar fanns om man var man respektive kvinna? Detta är det vi kommer att få svar på genom att se avsnittet. 

Därefter ska vi läsa en novell som heter Den gula tapeten av Charlotte Perkins Gilman som är en berättelse om hur en kvinna ur borgarklassen levde under denna tid. 

Målen för veckan:

Lektionsmål: Ni ska kunna förstå hur tidens mans- och kvinnoideal kommer till uttryck i novellen Den gula tapeten genom att ...

Språkmål: utifrån informationen i Historieätarna kunna redogöra för och diskutera hur tidens mans- och kvinnoideal kommer till uttryck i novellen.



Kunskapskrav för A:

• Eleven kan utförligt redogöra för innehåll, tema, motiv och berättartekniska grepp i längre skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider.

•  Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, omfattande texter om olika, både konkreta och abstrakta, ämnen och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som anpassats till texttyp och mottagare.

• Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. 

Material:  Historieätarna avsnitt 3 "Oscarianska tiden" och Den gula tapeten av Charlotte Perkins Gilman



Arbetssätt: 

• Ni antecknar i en logg när ni tittar på Historieätarna. Här ska ni fokusera på och skriva upp vad som sägs om de typiska mans- och kvinnoidealen. 
• Vi diskuterar det vi sett och hört samt jobbar med tankekartor i Popplet, för att klargöra vad som var manliga respektive kvinnliga ideal. Detta med stöd av era anteckningar.
• När vi sedan läser novellen ska ni också föra logg, där ni nu ska skriva upp de sidor, där ni finner intressanta citat som belyser dåtidens mans- eller kvinnoideal. Skriv sedan upp era tankar kring era citat. Detta arbetssätt är bra, då ska ha en idébank från alla texter att luta er mot, när ni väl skriver er litterära analys. 
• Vi kommer sedan ha gruppdiskussioner, där ni gemensamt arbetar med frågeställningarna. Ni tar stöd av era anteckningar från Historieätarna och Den gula tapeten samt tankekartorna.
• Vi lyfter också viktiga begrepp som ni ska ha med er för er analys.

Viktiga ord och begrepp:

Industrialisering
borgarklassen
gamla anor
det moderna Sverige
socitetsdam
diskret
kultiverad
tristess
litterär salong
offentligheten
robust
prestationsduglig
samlag som reproduktiv handling
ungkarl
i lönndom
ta av daga

Frågeställningar: 

Vilken bild av relationerna mellan personerna framkommer i texterna och hur ser denna bild ut?

För att kunna se detta måste ni läsa texten på två sätt:

1. Det första sättet är att fokusera på handlingen och karaktärerna. Hur agerar personerna i boken/novellen. Vem är stark och självständig, vem är svag och behövande? Bryter någon av personerna i berättelsen mot de regler som finns/fanns i samhället för män och kvinnors beteende? Vem berättar? Ur vilket perspektiv ser vi alla händelser och tankar? Vad kan detta ha för betydelse för hur vi uppfattar novellen?

2. Det andra sättet är att ni ska se hur personerna framställs språkligt. Vilka ord används i samband med kvinnor respektive män? Finns det bildspråk? Hur används detta i så fall kring män och kvinnor. Traditionellt sett har t ex kvinnor fått representeras av blommor och söta, graciösa djur som rådjur, kaniner, möss, svanar medan män fått representeras av starka och våldsamma djur som lejon, varg, björn.

Bedömning: 

Jag bedömer hur väl ni

1. kan redogöra och diskutera tidens man- och kvinnoideal som informeras om i Historieätarna och 
2. hur väl ni kan redogöra för samt diskutera hur dessa ideal kommer till uttryck i novellen. 
3. Jag bedömer både era loggar samt er muntliga kommunikation och aktivitet i klassrummet.

Historieätarna: