Lektionstips: Att arbeta med stöttning i läsning av svåra texter

I min kurs svenska som andraspråk 1 läser vi förnärvande Jessica Schiefauers roman Pojkarna. Romanen ingår i ett tema som vi kallar för kön och identitet. Eleverna har tidigare i temat fått reflektera över sin könsidentitet och som stöd har vi lärare använt oss av Den onorma boken (Ungdom mot rasism) samt läst olika artiklar på temat.

Pojkarna är ganska krävande språkligt men är samtidigt en fantastisk utgångspunkt för diskussioner som rör kön och genus. För andraspråkselever kan därför läsningen vara rätt knixig men med stöttning i form av högläsning och explicit arbete med lässtrategier för förståelse fungerar läsningen ypperligt i klassrummet. Och därav kan språkutvecklingen sätta fart.

Jag kommer nedan redogöra för ett moment i min undervisning och ge detta som ett förlag på hur man kan arbeta med skönlitteratur som ligger över inlärarens faktiska utvecklingszon. Exemplet fungerar även på faktatexter.

Lektion

Mål: Med egna ord kunna redogöra sammanhängande för handlingen samt kunna formulera frågor på handling, bildspråk, karaktärer och motiv med stöd av texten.

1. Vi arbetar med sidorna s. 86-94. Ni får ut kortare stycken som är tagna från dessa sidor. Styckena är sammanblandade och helt i oordning. Er uppgift är nu att i par tillsammans reda ut i vilken följd styckena kommer i boken. UTAN BOKENS HJÄLP. Ni diskuterar och tillsammans gör ni ett förlag på en lösning som ni anser rimlig. Ni ska även kunna motivera er lösning.

(Övningen kallas för textrekonstruktion och utvecklar elevernas att se språkliga mönster i texten, såsom ord som syftar tillbaka eller fram i texten samt deras förmåga att förstå olika sorters textbindning. Läs vidare i Gibbons 2006:133 )

2. Vi läser s. 95-111 högt tillsammans, reder ut sådant vi inte riktigt förstod samt sammanfattar.

3. Ni skriver sedan egna frågor på s. 95-111. Era frågor ska inledas med ett frågepronomen och kan beröra bokens handling, personer, miljö, motiv och bildspråk. 

Frågepronomina:

Vem?

Vad?

När?

Vart?

Var? 

Varför?

Ex. 

Hur får vi i texten veta att flickorna en dag kommer att skiljas åt? Svara och hitta ställen i boken som bevisar ditt svar.

Vem av flickorna anser du har mest ut av att förvandlas till pojke? Motivera ditt svar och hitta ställen i texten som bevisar ditt svar.

Nästa vecka får ni besvara varandras frågor.

Ett lektionsupplägg enligt SIOP

Sva 3


Idag påbörjar vi del 2 i vårt tema Kön och identitet, som nu går ut på att analysera skönlitteratur utifrån ett genusperspektiv. Ni kommer ha stor användning för de texter som vi har läst tidigare, eftersom vi kommer att fortsätta undersöka hur manligt och kvinnligt kommer till uttryck i de olika skönlitterära texterna.

Vi ska idag börja med att titta på ett avsnitt ur Historieätarna som kommer ta oss till den oscarianska tiden, dvs tiden runt slutet av 1800-talet, för att se hur kvinnor och män ur olika samhällsklasser levde. Vi kommer framför allt sätta fokus på borgarklassen, eftersom de flesta författarna under denna tid levde i denna samhällsklass.

Vad fanns det för mans- och kvinnoideal inom borgarklassen på denna tid? Vilka restriktioner respektive fördelar fanns om man var man respektive kvinna? Detta är det vi kommer att få svar på genom att se avsnittet. 

Därefter ska vi läsa en novell som heter Den gula tapeten av Charlotte Perkins Gilman som är en berättelse om hur en kvinna ur borgarklassen levde under denna tid. 

Målen för veckan:

Lektionsmål: Ni ska kunna förstå hur tidens mans- och kvinnoideal kommer till uttryck i novellen Den gula tapeten genom att ...

Språkmål: utifrån informationen i Historieätarna kunna redogöra för och diskutera hur tidens mans- och kvinnoideal kommer till uttryck i novellen.



Kunskapskrav för A:

• Eleven kan utförligt redogöra för innehåll, tema, motiv och berättartekniska grepp i längre skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider.

•  Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, omfattande texter om olika, både konkreta och abstrakta, ämnen och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som anpassats till texttyp och mottagare.

• Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. 

Material:  Historieätarna avsnitt 3 "Oscarianska tiden" och Den gula tapeten av Charlotte Perkins Gilman



Arbetssätt: 

• Ni antecknar i en logg när ni tittar på Historieätarna. Här ska ni fokusera på och skriva upp vad som sägs om de typiska mans- och kvinnoidealen. 
• Vi diskuterar det vi sett och hört samt jobbar med tankekartor i Popplet, för att klargöra vad som var manliga respektive kvinnliga ideal. Detta med stöd av era anteckningar.
• När vi sedan läser novellen ska ni också föra logg, där ni nu ska skriva upp de sidor, där ni finner intressanta citat som belyser dåtidens mans- eller kvinnoideal. Skriv sedan upp era tankar kring era citat. Detta arbetssätt är bra, då ska ha en idébank från alla texter att luta er mot, när ni väl skriver er litterära analys. 
• Vi kommer sedan ha gruppdiskussioner, där ni gemensamt arbetar med frågeställningarna. Ni tar stöd av era anteckningar från Historieätarna och Den gula tapeten samt tankekartorna.
• Vi lyfter också viktiga begrepp som ni ska ha med er för er analys.

Viktiga ord och begrepp:

Industrialisering
borgarklassen
gamla anor
det moderna Sverige
socitetsdam
diskret
kultiverad
tristess
litterär salong
offentligheten
robust
prestationsduglig
samlag som reproduktiv handling
ungkarl
i lönndom
ta av daga

Frågeställningar: 

Vilken bild av relationerna mellan personerna framkommer i texterna och hur ser denna bild ut?

För att kunna se detta måste ni läsa texten på två sätt:

1. Det första sättet är att fokusera på handlingen och karaktärerna. Hur agerar personerna i boken/novellen. Vem är stark och självständig, vem är svag och behövande? Bryter någon av personerna i berättelsen mot de regler som finns/fanns i samhället för män och kvinnors beteende? Vem berättar? Ur vilket perspektiv ser vi alla händelser och tankar? Vad kan detta ha för betydelse för hur vi uppfattar novellen?

2. Det andra sättet är att ni ska se hur personerna framställs språkligt. Vilka ord används i samband med kvinnor respektive män? Finns det bildspråk? Hur används detta i så fall kring män och kvinnor. Traditionellt sett har t ex kvinnor fått representeras av blommor och söta, graciösa djur som rådjur, kaniner, möss, svanar medan män fått representeras av starka och våldsamma djur som lejon, varg, björn.

Bedömning: 

Jag bedömer hur väl ni

1. kan redogöra och diskutera tidens man- och kvinnoideal som informeras om i Historieätarna och 
2. hur väl ni kan redogöra för samt diskutera hur dessa ideal kommer till uttryck i novellen. 
3. Jag bedömer både era loggar samt er muntliga kommunikation och aktivitet i klassrummet.

Historieätarna:

Den svenska skolans största brist är perspektivlösheten

Det svenska klassrummet är ingen klinik, inget tempel, ingen moské eller kyrka. Ingen plats där barn och ungdomar ska desinficeras och renas, genom att lämna sin tvivelaktiga identitet och sitt oborstade språk och uppförande utanför dörren, så att de kan visa respekt för läraren och undervisas i enligt med dennes sanna lära. I ett sådant klassrum ser sig läraren (oftast en medelålders man eller kvinna, gärna med en doktorsexamen och/eller ett militärt förflutet) som förespråkare för majoritetssamhällets bildningsideal och som förmedlingspedagogikens sanna riddare. Denne tycker i regel att det var bättre förr och blickar gärna mot länder som Finland för att hitta belägg och bevis för sin uppfattning och metodik. Men Sverige är inte Finland. Och det är lätt att glömma bort Sveriges demografiska sammansättning och snabba förändring. Det är inte lätt att se alla parametrar och alla perspektiv. Det är lätt att bli indignerad och blicka bakåt i en värld som man har svårt att förstå.

Den svenska skolan, där alla ska ha sina möjligheter, är ingen skola som bortser från det kulturella kapital, känsloliv eller de förutsättningar som varje elev besitter. I den svenska styrdokumenten är det snarare framskrivet att skolans uppgift är att låta "varje enskild elev finna sin egenart (...) och stärka medvetandet om det egna och möjliggöra "delaktighet i det gemensamma kulturarvet" som "ger trygghet identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar." Och det är just detta som gör mig till en stolt svensk lärare. Med detta inte sagt att varje elev har rätt att lära sig läsa, skriva och räkna, vilket brukar vara det vanliga argumentet när den så kallade flumpedagogiken kommer på tal. Tydligen bedrivs ingen läs-och skrivundervisning i flummiga klassrum... Men det svenska klassrummet är ingen arena för kunskaps- och normöverföring från den äldre generation till den yngre, från den välutbildade medelklassen till de mindre bemedlande. Till dem vars föräldrar inte studerat vid ett universitet, till dem vars föräldrar inte talar det svenska språket. Likt många andra länders.

I ett svenskt klassrum ska lärarens kunskaper, erfarenheter och förgivettaganden möta elevernas och i detta möte ska de tillsammans skapa mening, interagera och lära och bygga kunskaper genom att läsa, och skriva och samtala. Detta kan vara riskabelt eftersom det kräver en hel del kompetens samtidigt som lärarens föreställningar och normer riskerar bli utmanade. Att bli utmanad och ifrågasatt i sin givna roll som vuxen och välutbildad kan vara nog så skrämmande. Med detta inte sagt att vi inte ska sätta gränser och vågar vara vuxna, vilket också kommer på tal då flumskolan diskuteras. Tydligen uppfostras inte elever i den svenska skolan ... Nej, i mötet mellan elevernas vardagskunskaper och den teoretiska kunskapen skapas nämligen ett tomrum, ett tomrum som bara kan fyllas genom elevens och lärarens gemensamma meningsskapande kommunikativa aktiviteter. Inte genom föreläsningar och facit eller på förhand givna frågor. I ett sådant klassrum omfamnas elevernas individuella egenskaper och kulturella bagage i undervisningen. I ett sådant klassrum bygger undervisningen på varje elevs berättelse. I det sådant klassrum byggs självförtroende och en självbild som lärande individ suggestivt upp. I ett sådant klassrum möjliggörs klassresor samtidigt som barns och ungdomars kulturella kapitel, intressen och språk tas tillvara. När flera perspektiv kan länkas samman och existera i ett rotsystem och där elever förväntas finslipa och lyfta fram sina positiva egenskaper, snarare än att bli en avbild av läraren. En skola som bygger på reproduktion kan på lång sikt aldrig skapa ett socialt och ekonomiskt hållbart samhälle.

Det största hotet mot lärandet i den svenska skolan är just denna perspektivlöshet, ett klassrum där det existerar en övertro på majoritetens bildningsideal som det enda rätta. Där vi definierar eleverna utifrån oss själva. Där lärarens ser som sin uppgift att överföra medelklassens kunskaper, normer och värderingar på en mindre bemedlad och okunnig elevgrupp. Där vi tittar på undervisningen med kliniska och sakliga ögon. Utan perspektiv. Men i en sådan undervisning i en samtida multikulturell och pluralistisk kontext blir många elever förlorare. Assimilerade. Nej, värre. Reducerade och osynliggjorda. Med ett sådan undervisning blir skolan en sorteringsmaskin som snabbt gallrar ut elever, vars bakgrund, kulturella kapital och språk skiljer sig från lärarens. Ja, det är därför medelklassbarnen klarar sig bättre i den svenska skolan och underklassens barn sämre. Och med en sådan skolpolitik och en syn på läraruppdraget kommer resultaten att fortsätta falla. 

Som man bäddar får man ligga. Som vi sår skördar vi. Det må kallas flumpedagogik. Men det är kanske det rätta...

"Hur fan kan man vara lärare?!" - Om vikten av att tala väl om ditt yrke

        Lyssnade till Lärarförbundets frukostmöte i morse om de viktigaste skolpolitiska frågorna. Ett intressant samtal på många sätt och många viktiga perspektiv togs upp. Men framförallt fastnade jag för Eva-Lis Siréns uppmaning:

      

        Att bli ifrågasatt tillhör nästan vardagen för oss lärare: "Hur kan du jobba som lärare?" Jag hade aldrig orkat!" Du känner säkert igen kommentarerna. Alla har gått i skola och alla som gått i skola anser sig veta hur den bästa skola ska bedrivas. Så är det. Men jag har länge varit av den uppfattningen att vi lärare generellt är dåliga att stå upp för vårt yrkesval och vår profession. Ofta undrar jag till och med om det inte är så att vi är medskyldiga till att bättra på den svarta aura som yrket tycks utstråla. 

     

        För att lyfta vår yrkesstatus krävs mer än bara högre lön, det krävs också att vi talar gott om våra elever och vårt yrke ute i det offentliga men även privat ibland bekanta. Alltid. Gallan som vi i bland måste spy kan vi göra bland kolleger. Det är nämligen enkel psykologi. Din positiva inställning och retorik reflekteras på din omgivning och framförallt på dina elever. Det vi negativa vi utstrålar är det som hamnar i media för att sedan etableras som gängse uppfattning. Och det som skrivs där och sägs bland folk skadar både professionen och slutligen våra elever. 

     

        Ett exempel: Bloggaren sitter i en taxi på väg från en föreläsning till centralstationen i Göteborg. Taxiföraren är en trevlig och pratglad ung herre som frågar bloggaren var hen kommer ifrån och vad hen gör i förarens stad. Bloggaren svarar tillmötesgående att hen varit och föreläst om skolutveckling och utbildning. Hen berättare till och med vidare att hen är lärare. Föraren frågar nästan instinktivt och därmed väldigt uppriktigt: Hur kan det vara att hen vill vara lärare med tanke på hur allt ser ut i dag. Om bloggaren inte missminner sig tror hen att föraren till och med benämner yrket som ett riktigt skityrke. Bloggaren som inte direkt är känd för sitt lugn och sin långa stubin fattar sig dock snabbt i situationen och med stoiskt lugn bemöter hen kommentaren genom att svara att det är det bästa man kan ha, att det är ett fantastiskt underbart och viktigt yrke. Att hen älskar att undervisa och att möta sina elever varje dag. Att hen skulle inte kunna tänka sig något annat." Bloggaren blir lite tagen av förarens först lite försiktiga men sedan totala åsiktsförändring: "Menar du det?! Fan, det låter ju gött." Och sedan fortsätter bloggaren och taxiföraren sitt samtal om det fantastiska läraryrket och om allt bra som görs i den svenska skolan.  Det var ju inte så svårt, tänker bloggaren nöjd när hen släpps av vid färdmålet. (Hen gav föraren lite extra dricks, kanske för att på något sätt understryka att lärare inte är så fattiga som det sägs. Vem vet.) 

  

        Detta mina vänner var ett exempel på hur man kan vända den rådande allmänna opinionen kring skolan och läraryrket. Enkel psykologi.

        Så åter till Eva-Lis Siréns uppmaning: "Tala alltid väl om ditt yrke". För är vi inte trötta på att läsa och höra om allt negativt om den svenska skolan? Vi har hel del att jobba på bevisligen men skapar vi motivation och ett jävlaranamma genom att bidra till svartmålningen av vårt yrke? 

     

       Nej, just det!

Språkinriktad undervisning - med SIOP, lässtrategier och cirkelmodellen

Läs Anna Kayas sammanställning av föreläsningen här.

(och Annas tutorial till mig om hur man bäddar in presentationer i Blogger här. I love you, Anna. Man blir aldrig för gammal för en Snagit eller Jing ;))

Här hittar du klassens temablogg.

En guide till cirkelmodellen

Kolla vidare här: https://sites.google.com/site/paulispraakgrupp/traeff-5

Språklig stöttning i gymnasieskolan: Skrivmallar till prov i historia

Idag har våra ettor på samhällsprogrammet haft prov på de stora revolutionerna i kursen Historia 1b. Min kollega Freddy och jag bestämde oss för att skapa skrivmallar till frågorna för att dels underlätta för elevernas skriftliga produktion och dels för att skapa tankestrukturer för dem. Många av våra elever har svenska som ett andraspråk och även om de har tillägnat sig kunskaper har de ofta stora svårigheter överföra sina kunskaper till skrift. Vissa har även svårt att strukturera sin tankar i skrivandet och skapa en logisk disposition i sina texter. Att använda sig av skrivmallar kan därför vara ett bra sätt att stötta sina elever i tanke- och skrivprocessen vid prov eller uppsatsskrivning. 

Att låta eleverna arbeta med skrivmallar vara gynnsamt för alla elever som tycker det är motigt att skriva, inte bara för andraspråkselever.

Så här såg frågorna och mallarna ut:

1a. Vilka orsaker ligger bakom att just din revolution uppstod? Vilken orsak tror du hade störst betydelse för att revolutionen startade?

Skrivmall till fråga 1a

Jag vill förklara vilka orsaker som gjorde att ………………….. uppstod. Jag menar att ……………. hade störst betydelse för ………………………………………………., eftersom …………………………...........................

Först ................................................................................................................................................

Därefter ...........................................................................................................................................

Sedan ..............................................................................................................................................

Detta förorsakar att ...........................................................................................................................

Alltså anser jag att följande orsaker …………………………..har störst betydelse för  ........................................................................................................................................................

b. Beskriv kortfattat hur revolutionen gick till och nämn i beskrivningen två personer som hade viktiga roller i revolutionen och varför de var viktiga. 

Skrivmall till fråga 1b

Jag vill beskriva hur ................................ gick till samt nämna två personer som hade viktiga roller i revolutionen samt varför.

Först .............................................................................................................................................

Därefter ........................................................................................................................................

Sedan ..........................................................................................................................................

Slutligen......................................................................................................

Dessutom anser jag att följande personer …………………………… har störst betydelse för  ......................., eftersom …………………………………………………………………………….

c. Vilka kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser förde revolutionen med sig? Vilken konsekvens tror du har haft störst betydelse?

Skrivmall till fråga 1c

Jag vill redogöra för vilka långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser ................................  förde med sig samt vilken av konsekvenserna som hade störst betydelse för revolutionen.

Först .............................................................................................................................................

Därefter ........................................................................................................................................

Sedan ..........................................................................................................................................

Slutligen......................................................................................................

Jag anser att följande konsekvens …………………………… har störst betydelse för  ......................., eftersom …………………………………………………………………………….

2. Varför har industriella revolutionen sin bakgrund i just England?

Skrivmall 2

Jag vill förklara varför den industriella revolutionen har sin bakgrund just i England. Jag menar att orsaken till ……………………………………………….är att i England hände följande: 

Först .............................................................................................................................................

Därefter ........................................................................................................................................

Sedan ..........................................................................................................................................

Detta förorsakar att ......................................................................................................................

Alltså anser jag att följande orsaker …………………………..har gjort att den industriella revolutionen har sin bakgrund i England.

3. Vilka samband kan man se mellan den amerikanska revolutionen och den franska revolutionen?

Skrivmall till uppgift 3

Trots att ................. och ................. är olika liknar de varandra väldigt mycket på vissa punkter. De har till exempel båda ....................................................................................................................... 

En annan likhet är .....................................................................................................................

De liknar också varandra för att .................................................................................................

Slutligen är de båda/har det båda lett till att ...................................................................................................................

Prova du också och se om det hjälper dina elever att besvara dina frågor på ett utförligt och strukturerat vis.