tisdag 18 december 2012

En språkinriktad lektion i samhällskunskap

Hur man undervisar språkinriktat i samhällskunskap på gymnasieskolan?

Idag vikarierade jag som lärare i samhällskunskap 1b och passade därför på att försöka omsätta mina kunskaper i språkutvecklande arbetssätt.



Detta blev resultatet:

Enligt kursplanen för Samhällskunskap 1B ska eleverna ...

" redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna" samt  "redogöra för de mänskliga rättigheterna". Dessutom ska eleverna "redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer."


Elever skulle läsa i en lärobok om hur de olika politiska ideologerna uppstått och vad som kännetecknade dem. Jag kände att jag ville återknyta till deras förkunskaper som de fått i grundskolan samt till det vetenskapliga paper om mänskliga rättigheter som de precis hade skrivit. 
Jag ville också synliggöra sambanden mellan de bärande idéerna i samhällsutvecklingen i ett historisk perspektiv, för att de skulle förstå varför vi är där vi är idag. För att kunna peka på sambanden av orsak och verkan valde jag därför att arbeta med en grafisk modell. Läs mer om detta i Hajer och Meestringas Språkinriktad undervisning, s. 97ff. Går utmärkt att göra grafiska modeller i Popplet på nätet.





Målen för lektionen löd:

Lektionsmål: Ni ska förstå hur och varför de politiska ideologierna har uppstått.


Språkmål: Ni ska kunna förklara hur och varför de politiska ideologierna har uppstått.



Lektionens övning

1. Vi gick först igenom och förklarade följande nyckelbegrepp tillsammans:

Frihetstiden
Feodalsamhället
de fyra stånden
Upplysningen
Franska revolutionen
konservatism
liberalism                                                    
den industriella revolutionen
socialism
kommunism
feminism
kvinnlig rösträtt
arbetare

Jag valde att skriva begreppen lite huller om buller men vill man ge mer stöd är det bättre att skriva dem i den kronologiska ordning de kommer.


2. Sedan löste vi ett slags rebus i form av ett nyckelschema som gick ut på att sätta in rätt begrepp i rätt ruta samt kunna förklara varför begreppet skulle in i just i den valda rutan. Eleverna fick först diskutera i grupper om tre och sedan gruppvis gå fram och fylla i en ruta var samt också förklara varför de valt rutan:

Jag gav dem lite hjälp på traven :)
Voilá



3. Därefter fick de se på ett avsnitt ur Drömsamhället från UR som handlade om konservatismen, kommunismen och feminismen. Programmet återknöt till begreppen ovan och bidrog till att eleverna fick fördjupad information om ideologierna. De fick också tydliga bilder av hur människor levde förr, genom de journalfilmer som programmet innehöll. Ni kan se hela programmet här.


4. Uppgiften sedan var att skriva en kort text om vad de hade lärt sig på lektionen genom att återknyta till lektionens mål. Texten lägger de in som en kommentar på klassbloggen, så att jag kan ge feedback.



Nästa lektion ska de läsa i sina läroböcker om respektive ideologi och förhoppningsvis förstå innehållet lite bättre.



Jag hade riktigt kul (och förhoppningsvis de också ;))!


Klassens blogg:

www.temabloggensa12b.blogspot.com

söndag 2 december 2012

Kollegialt lärande - Varför då?

På Skolforum i oktober föreläste jag om hur sociala medier kan användas för kompetensutveckling och för pedagogisk inspiration. Efteråt fick jag frågan vad kollegialt lärande innebar för mig. Så svarade jag ...



En guide till SIOP- Sheltered Instruction Observation Protocol

Att tänka på när du planerar och genomför din undervisning ...

Språk: Att förmågorna i Lgr/Gy 11 kräver stor språklig kompetens. Språk och kunskap är två sidor av samma mynt. Svårt att inhämta kunskap utan ett fungerande språk och svårt att tillägna sig ett språk utan ett ämnesinnehåll!


Begrepp: Att ge explicit undervisning i ämnets språk, uppmärksamma allmänspråkliga uttryck (med anledning av, hög grad av) och nominaliseringar ( ex. "Den utdragna torrperioden orsakade missväxt"), genom att exempelvis göra ordbanker eller "översättningar" som kopplas till sitt sammanhang.

Material: Att skapa medvetenhet kring de typiska texttyperna i ämnet och visa på hur kunskapen struktureras på olika sätt beroende på ämne. Använd rikligt med multimodala texter och andra estetiska uttryckssätt; bilder, teater och film, för att skapa ingångar till innehållet. Inte bara text! Blanda. Använd grafiska modeller; de hjälper elever att strukturera ett innehåll.

Ex. Venndiagram för att visa på likheter respektive skillnader:



Kontextbundenhet: Att eleverna har riktligt med kontexuellt stöd när de ska utveckla sin språkliga förmåga samt när du väljer material. Allt ska bottna i elevernas förförståelse och vardag och i deras språkliga nivå.

Att förförståelsen ska löpa som en röd tråd : Vad tänker mina elever på när jag säger ...? Hur uppfattade de ett innehåll? Gör Tankekartor!




Interaktionen och dialogens betydelse - Att lärandet av språk/kunskap sker i ett socialt samspel och att ge det är viktigt att eleverna ökat talutrymme. Ställ autentiska frågor, ge direkt feedback och bygg vidare på elevens svar. Iscensätt utvecklande samtal.

1. Muntligt - 2. skriftligt: Att vara uppmärksam på övergången mellan det muntliga och skriftliga! Börja med informell skrivning innan du börjar med den formella. Modellera det formella genom att koppla till förmågor i respektive kursplan! För att utveckla ett skolspråk måste eleverna förstå skillnaderna i talspråk och skiftspråk. Hur säger/skriver man när man ska resonera, värdera eller dra slutsatser i respektive ämne? Att ge rikligt med stöttning när man höjer abstraktionsnivån!

Att ha höga förväntningar och utmana eleverna kognitivt: "Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer [...]" (Skolverket). Pygmalioneffekten. 

Hur ska jag bedöma mina elever? Praktisera bedömning för lärande. Alternera bedömningsinstrument och variera bedömningssituationerna. Använd dig av både muntlig och skriftlig bedömning. Låt eleverna få använda olika estetiska uttrycksformer, såsom rollspel, debatter, dramatiseringar, filmskapande, konst, Prezis etc för att visa vad de lärt sig.

Vara tydlig med lektions- och språkmål:

Ex.

Lektionsmål: Förstå skillnaderna mellan genrerna nyhetsartikel och roman utifrån syfte, uppbyggnad och språkliga drag, genom att ...

Språkmål: Jämföra, analysera och diskutera muntligt och skriftligt skillnaderna i syfte, uppbyggnad och språkliga drag mellan genrerna. 

Tydliga mål: Att varje lektion ska börja med klargörande av lektionsmål och språkmål, kopplade till förmågorna i Lgr/Gy 11. Ge ständig individuell återknytning till lektions- och språkmål under lektionen samt ha tydlig gemensam avslutning av lektionen genom att utvärdera lektions- och språkmål. Ställ kontinuerligt frågor som har vi uppnått målen för idag? Hur gjorde vi det? Varför? Detta fungerar både muntligt och med kortskrivning, exitlappar, tweets eller blogginlägg.


SIOP: Ger en ökad kontroll i form av tydligt ledarskap och en tydlig lektionsstruktur som har bevisad positiv effekt på barn med särskilda behov. Skapar trygghet, struktur och "jag-kan-känsla"för eleverna.


Att läsa vidare: 

Maaike Hajer (2003) "Språkutvecklande ämnesundervisning - ett andraspråksperspektiv i alla ämnen"


Checklista 


4
3
2
1
0
Läraren har klart definierade mål för uppgiften eller lektionen, både språkmål och lektionsmål.





Ämnesord och begrepp är anpassade till eleverna språkliga nivå och förklaras tydligt.





Variation av material, tex olika texter ur olika genrer, multimodala texter, bilder och filmer.





Eleverna får möjlighet att muntligt bearbeta innehållet. 





Eleverna får stöd att strukturera innehållet med stöd av grafiska modeller.





Begreppen knyts an till elevernas vardagsspråk.





Goda möjligheter till interaktion ges. Samarbete i par, grupp, via sociala medier.





Rika möjligheter till dialog i klassrummet ges. Läraren inkluderar elever i genomgången.





Läraren ger regelbunden feedback och återknyter till  och bygger vidare på elevernas svar.





Läraren modellerar hur förmågorna ska uttryckas, både muntligt och skriftligt.





Eleverna ges möjlighet att bearbeta och reflektera över innehållet med olika estetiska uttryckssätt och/eller med olika digitala verktyg.





Lektionen avslutas med tydlig återkoppling till målen, där eleverna får reflektera vad, hur och varför de lärt sig.