tisdag 29 oktober 2013

Språk i alla ämnen - om språkutvecklande arbetssätt med IKT


Här är min presentation från Burlöv kommuns fortbildningsdag. Håll till godo

/Hanna

söndag 27 oktober 2013

Texten - Ett vackert men väl inslaget paket

Tänk dig att du har fått ett paket. Ett vackert men väl inslaget paket. Inslaget med ett glänsande papper i vackra färger med sirliga former och figurer. 




Men hur du än försöker kan du inte lossa på bandet som omger paketet, än mindre tejpen som din givare omsorgsfullt och noggrant fäst det vackra omslaget med. Efter ett par försök går du hämtar en bordskniv. Dina tappra försök till trots sitter tejpen envist fast. Inte ens en liten flik på kanten av den har du lyckats lossa. Den där bordkniven var ett alltför trubbigt verktyg resonerar du för dig själv.

Paniken börja stiga i dig. Din girighet efter det som ligger därinne dolt för dig får dig att svettas och du börjar till och med bli irriterad. Och du ser dig om efter ett annat verktyg och tänker att något som är vassare och mindre ska hjälpa dig att få bort den där förskräckliga tejpen. För att inte tala om det förbannade snöret. Du svär över din givare medan du hittar en brödsticka längst in i din kökslåda. 

- Det var ju fan vad man ska göra sig till! Kan hen inte slå in ett paket som normala människor!

I din smått stigande irritation har också din försiktighet avtagit och du råkar riva upp det vackra och glänsande pappret i en reva som nu gapar upproriskt och utmanande mot dig. 

- Helvete, utbrister du, och du går och hämtar en kökskniv. Den vassaste och största du har. Din Wüsthof classic. 

- Nu ska detta helvetespaket känna på kniven, utbrister du och du skrattar triumforiskt.

 Men innan du vet ordet av har du skurit och styckat din present i tusen bitar, och du fick aldrig veta vad som fanns därinne i det vackra och väl inslagna paketet...


Språket och kunskapen bildar en textuell enhet. En enhet som inte går att separera, vars delar är beroende av varandra för att kunna tolkas och förstås. Kunskapen paketeras i ett språk med alla dess uttrycksformer, och utan detta språk finns ingen kunskap och utan kunskap finns inget språk. Och inga texter som kan bevara våra kunskaper.

Olika kunskaper kläs i och paketeras med olika språkliga uttryck. Olika vackra omslagspapper i alla dess färger och former. Dessa väljs ut efter gåvans och mottagarens egenskaper. Precis som vi väljer ett specifikt språk för att uttrycka en viss kunskap som ska läsas av en viss grupp individer.

Alla av oss vet hur man öppnar ett paket på det mest effektiva sättet. Vi vet vilket verktyg vi bör välja för att lossa både på band, tejp och papper. Det är något vi har blivit tränande i från allra första början. Vi har imiterat och sedan fått stöd och hjälp av en mer tränad paketöppnare än vi själva, som sin tur visat oss hur paketöppningen ska gå till.

Men vet alla av oss hur man läser en specifik text i ett specifikt ämne? Vet alla vilka verktyg som krävs för att nå den kunskap, vars egenskaper och inneboende relationer ligger kodad och dold i språket med alla dess uttrycksformer? Har vi alla fått imitera och fått stöd av hjälp av en mer tränad läsare än vi själva, som i sin tur visat oss hur läsningen går till?

Texten kan liknas vid ett paketet som är omsorgsfullt och noggrant inslaget i ett vackert papper med olika färger och former. Och de olika paketen kräver alla ett medvetet och delikat handlag för att kunna öppnas och användas. Så även texten.


fredag 25 oktober 2013

Idag läste vi klart Pojkarna av Jessica Schiefauer!

I dag läste min klass i SVA 01 och jag klart boken Pojkarna av Jessica Schiefauer. Vi har under läsningens gång arbetat med reciprok undervisning, dvs med lässtrategierna att förutspå, att reda ut, att ställa frågor och att sammanfatta. Vi har också arbetat med intertextuella referenser, där vi dragit paralleller till sagan om Jack och Bönstjälken, filmen Matrix (sekvensen med valet av det röda och blå pillret) och till Bibelns och Koranens skapelsemyt och syndafall. Eleverna har även fått ett par mindre skrivuppgifter, varav en gick ut på att eleverna själva skulle göra ett val likt Neos i Matrix. Skrivuppgiften bestod i att eleverna skulle motivera sitt val och löd: Jag väljer att byta kön för en dag och då ska jag göra följande .... /Jag väljer inte att byta kön, eftersom ....En annan uppgift var att reflektera över en av karaktärernas (Tonys) sexuella läggning med stöd av det som stod skrivet i texten.

Idag tänker jag redogöra för hur vi arbetade med sammanfattningen av boken.

Vi har under läsningens gång arbetat på en sammanfattning som vi tillsammans skrivit på efter att vi läst ett par kapitel. Vi har då kunnat diskutera handlingen, karaktärerna, allegorierna och symboliken i boken.

Idag läste vi tillsammans de sista trettio sidorna i boken och före läsningen fick eleverna skriva en kortfattad fortsättning på vår sammanfattning på egen hand och sedan göra en förutsägelse på hur de trodde boken skulle sluta. Och detta föranledde förstås en diskussion av vad ordet kortfattat innebär.

Lektionsmål: Alla ska skriva en kortfattad fortsättning på vår sammanfattning.
Språkmål:  Du ska på egen hand sortera, värdera och sammanfatta relevant information från boken, genom att kortfattat redogöra för bokens handling och karaktärer.


Vår gemensamma sammanfattning löd:

Pojkarna

Boken handlar om tre flickor - Momo, Bella och Kim. Flickorna är 14 år gamla och går i skolan. De trivs dock inte där, då de känner sig annorlunda, då de inte vill vara som de andra ungdomarna. Dessutom blir de trakasserade av pojkarna i skolan. De söker därför sin tillflykt till Bellas växthus, där de kan vara sig själva, leka och stifta sina egna lagar

En dag planterar Bella ett frö i sitt växthus och efter bara ett dygn växer en magisk blomma upp. En kväll när flickorna har maskerad dricker de av blommans nektar och förvandlas till pojkar...


Nedan följer tre av elevernas individuella fortsättningar på sammanfattningen:

"...En gång när de var ute träffade de en kille som hette Tony. De började gå med Tony och vara med på alla dåliga grejer som han gjorde. Kim blev förälskad i Tony och tjejernas relation blir dålig. Momo och Bella vill inte vara med på dåliga saker. Kim och Tony går då tillsammans och utmanar varandra medan Momo och Bella blir mer som kvinnor. Blomman blir sjuk eftersom Kim tar hennes kraft. Tony våldtar en tjej men Kim slår honom medvetslös."

"...De blir nöjda med sina pojkkroppar. En kväll gick alla tre ut och då träffade de en kille som hette Tony. Tony var en modig kille som rökte. Tony tar flickorna (pojkarna) på äventyr, där de får lära sig att helt nya saker som killarna gör. Bella och Momo tröttnar och lämnar Kim ensam med Tony. Kim och Tony upplever spänning och attraktion tillsammans."

"...Förtrollningen sker under nattetid och tjejerna känner sig inte som vanligt. De märker att de börjar på något nytt. De träffar folk när de är killar men de behandlar dem annorlunda. De får plötsligt respekt. Kim blir förälskad i en en kille de träffar i skogen och tillsammans med honom hittar de på dumheter, som brott och droger. Kim börjar förlora sin vänskap med Bella och Momo.


Nästa lektion ska vi enas om en gemensam sammanfattning som bygger på det eleverna själva har skrivit.


Vad gör vi sedan?

Efter lovet ska eleverna antingen få göra egna kortfilmer eller seriestripar av boken eller kan de välja att skriva färdigt texterna om boken eller författarinnan på Wikipedia. Dessutom kan de få möjlighet att blogga om boken.

Läs mer om projektet här.

torsdag 24 oktober 2013

Att arbeta för förståelse för skönlitteratur - textnära med samtal

I min grupp i SVA 01 fortsätter vi med att läsa Jessica Schiefauers Pojkarna. Vi arbetar aktivt med lässtrategier som går ut på att förutspå handlingen, reda ut oklarheter, ställa frågor på texten samt sammanfatta. Dessutom läser vi texten högt tillsammans, samtalar och arbetar textnära.

Förgående lektion fick eleverna själva ställa frågor på texten, utifrån frågepronomina vad, var, hur, när, vad och varför. De skrev sina frågor i ett Gdocs som de delade med mig. På så sätt fick jag syn på hur djupt de hade nått i sin förståelse av boken, i fall de kunde läsa mellan raderna och tänka bortom det som stod skrivet. Efter de samtal och diskussioner vi hade haft tillsammans. Nedan följer frågor som samtliga elever i gruppen har bidragit med.


Mål för frågorna:
Du ska klart och tydligt redogöra sammanhängande för dina svar på frågorna. Du diskuterar och analyserar samt förtydligar med stöd av citat från boken.


Ur kursplanen, kunskapskrav A:

"Eleven kan redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur samt relatera innehållet till egna erfarenheter och allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden.Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt..."


Våra frågor till Pojkarna
Svara så utförligt som möjligt samt hitta citat ur boken som belyser ditt svar. PÅ så sätt arbetar du textnära. Så här ska du göra:





1. När förvandlas tjejerna till killar?

2. Varför gillar Kim Tony så mycket?

3. Vad har blomman för betydelse för Bella?

4.  ”Jag har en historia att berätta men min historia är inte till för vem som helst” för vem skriver Jessica Schiefauer? och vad menar hon med den här meningen?

5. Var utspelar sig händelserna? och i vilken årstid och varför just den har årstiden tror du?

6. Varför tycker tjejerna mer om livet att vara en kille än en tjej?

7. Den natten när de förvandlades till pojkar första gången, vart gick de? Beskriv hur människor såg på dem.

8. Vad gör Kim, Bella och Momo med Tony och vad händer med tjejernas relationer till varandra?

9. Vad avser ordet rådjursflickorna i boken?

10. Vad händer med Tony och Kim när de går genom farliga lekar tillsammans?   Beskriv relationen mellan dem och hur de utmanar varandra i lekarna.

11. Vad är det som flickorna lider av i början av boken och vad är orsaken till det?

12.  Vart tog Tony flickorna (alltså som pojkar) och varför just till det där stället?

13. Vem var det som ringde Kim och varför ringde hon/han henne?

14. Varför säger Kim inget till Tony och låter honom göra vad han vill med henne?

måndag 21 oktober 2013

Att arbeta för genremedvetenhet i klassrummet

I detta blogginlägg kommer jag redogöra för samt diskutera hur man som lärare kan arbeta för en ökad genremedvetenhet hos sina elever. I texten kommer jag beröra Jim Cummis fyrfältare samt två specifika undervisningsmodeller som utgår från ett ämnesdidaktiskt såväl som explicit språkdidaktiskt perspektiv. Dessa modeller är cirkelmodellen och SIOP. Detta för att lyfta betydelsen av att integrera ämne och språk i sin undervisning.

Som Lindberg och Sandwall skriver i sitt förord i Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola: ”En synlig, explicit och systematisk språkutvecklande undervisning baserad på de språkliga krav som ställs inom de olika skolämnen är en förutsättning för skolframgång för dessa (andraspråks-) elever.” (2005, s 4, mitt tillägg)

Med talet och förståelsen som grund

Innan elever ska skriva en text eller läsa i ett ämne och om ett specifikt ämne måste eleven ingå i samtal tillsammans med läraren och sin klasskamrater, där man tillsammans lyfter olika frågeställningar och låter eleverna få diskutera utifrån sina erfarenheter i ämnet. Till följd av att eleven deltar i dessa samtal kan de få en hel del uppslag att lyfta i sin skriftliga produktion eller ingångar till texter de ska läsa . Eleverna ska i detta inledande samtal få möjlighet att utgå från sin egen vardag och dela sina erfarenheter med varandra. Gibbons menar i ”Mediating learning through talk – teacher-student interactions with second language learners” (2005) att kunskap konstrueras och delas i klassrummet genom att eleverna får möjligheter till muntlig interaktion sinsemellan. Hon menar att klassrumssamtal ger eleverna möjligheter att samtala sig in i ett nytt ämne samtidigt som eleverna lär sig nya ord och begrepp för att uttrycka sina tankar och idéer.

Samtidigt understryker både Gibbons (2005) och Hägerfelth (2004) att läraren behöver arbeta för att undervisningen utmanar eleven i dess närmaste utvecklingszon genom att modellera, strukturera och stötta eleven i dess försök till formulera nya kunskaper samtidigt som eleven erhåller allt mer krävande uppgifter. De menar att språkutvecklingen mot ett mer akademiskt språkbruk  är inget som sker av sig självt, utan är avhängigt lärarens såväl ämnesdidaktiska som språkdidaktiska kompetens.

Att talet och elevernas förförståelse ska ligga till grund  i undervisningen gäller även när eleverna ska läsa lärobokstexter. Hajer och Meestringa (2010) menar att lärare bör göra undervisningen så pass kontextrik, och lyfter därmed fram behovet av inventering av förförståelsen som en viktig punkt.  Om eleverna ska läsa en artikel eller lärobokstext på exempelvis temat fördomar är det enligt författarna viktigt att låta elever samtala och fritt associera utifrån sin egen vardag och begreppsvärld, innan den abstrakta kunskapen med dess begrepp presenteras och läses i en text. Författarna lyfter fram olika konkreta förslag på hur detta kan praktiseras i klassrummet.

Att närma sig texter och språket i olika genrer

I samtalen och i de fria associationerna kring ett nytt ämnesområde kan läraren enligt Gibbons presentera de mer vetenskapliga begreppen, för att som hon skriver få dem dit hen vill. Innan att eleverna för den delen börjat läsa texter. Enligt SIOP som, Deborah J. Short presenterar i  Språket och Kunskapen (2005), måste detta dock göras med utgångspunkt i elevens vardagliga begrepp. Eleven måste alltså först förstå den vardagliga definitionen av ett fenomen innan den vetenskapliga ges. Därför bör läraren enligt Gibbons (2005) stötta elevernas tillgodogörande av ett mer vetenskapligt språk, genom att be om förtydliganden, ställa frågor i form av klargöranden, fråga om  vidare information samt aktivt lyssna till elevernas svar.

Hajer och Meestringa (2010) menar att eleverna i praktiken i regel får ta ett stort steg från sitt vardagsspråk och sina vardagliga kunskaper till de fackkunskaper och skolspråk som lärobokstexter i regel innehåller. Författarna menar att om inte lärare lyckas överbrygga detta kliv tenderar elever lära sig innehållet innantill, vilket leder till att de inte kommer kunna använda och uttrycka kunskapen muntligt eller skriftligt i ett annat sammahang eller i senare skede i undervisningen. Förståelsen uteblir.

Att arbeta med texters uppbyggnad och språkliga drag

Hur tar man då elevernas vardagskunskap och vardagsspråk till nya nivåer? Enligt Cummins fyrfältare är utgångspunkten för all undervisning att börja med att skapa en kontext och ett språk i undervisningen som är bekant för eleverna. Nästa steg menar Cummins är att höja  den kognitiva och den språkliga nivån utan att för den delen ta bort stöttningen för eleverna. Om vi nu tänker att vi har diskuterat och samtalat om elevernas erfarenheter av situationer, då de kanske känt sig dömda utifrån sin etnicitet eller kön och dessutom samtalat om vad dessa erfarenheter kan grunda sig i. Och vi har presenterat, talat om och till och med definierat begreppet fördomar. Då kanske vi också har gjort en gemensam tankekarta om ämnet och där jag lärare börjat att lyfta in de vetenskapliga begreppen kan det kanske vara på sin plats att börja läsa texter. Före läsningen kan eleverna göra ett sk VÖL-schema (Vad jag visste före, vad jag vet nu och vad jag vill veta) där de med stöd av samtalen kan fylla i vad de visste sedan tidigare, vad de lärt i av samtalen och vad de vill veta mer om. På så sätt skapa ett naturligt kunskapsglapp som en lärobokstext kan täppa till.

Våra elever ska nu läsa få läsa en lärobokstext eller en artikel från webben på ämnet. Graden av abstraktionen kommer nu höjas men hur skapar vi nya ingångar till texten? Hajer och Messtringa (2010)  föreslår bla att man kan låta eleverna få förutspå textens innehåll genom att endast låta dem läsa dess rubrik och studera tillhörande bilder. På så sätt menar författarna kan man låta eleverna på nytt få aktivera sin förförståelse inför läsningen, vilket underlättar förståelsen av texten.

För att vidare underlätta läsningen av läroböcker och artiklar bör eleverna få möjlighet att höra läraren läsa högt. Detta kan vara ett enkelt medel för att underlätta förståelsen av texten, genom att eleverna få höra ords och begrepps rätta uttal. Här kan det också vara på sin plats att ge synomymer för de svårare orden. Dessutom undviker man att eleverna fastnar i andra språkliga fallgropar i texten, så som komplicerad meningsbyggnad.

Att efter läsningen tillsammans med läraren får diskutera och samtala om textens begrepp och kanske tillsammans värdera dess betydelse för texten (ta ut nyckelbegrepp) och diskutera dess definition kan vara mycket viktigt för elevernas förståelse av ämnet. Detta är en viktig aktivitet, eftersom texters abstraktionsnivå (vars information ligger ”packade” i nominalfraserna) höjs allt mer ju längre upp i skolåren en elev kommer (Edling, 2004).  Både Hägerfelth (2011), Gibbons och Short (2005) föreslår att man arbetar med s k ordbanker med ordens definitioner som ska finnas tillgängliga i klassrummet för eleverna.

Hajer och Meestringa (2010, s. 48) menar även att man som lärare kan använda sig av olika typer av grafiska modeller, så som Venndiagram, nyckelscheman eller ett flödesschema, för att tydliggöra innehållet men även textens uppbyggnad. Dessutom kan man arbeta med frågor på texten så att eleven har förstått innehållet. Vidare kan man nu börja diskutera innehållet på en högre kognitiv och språklig nivå.

I  och med detta upplägg kan nu textens genrer, uppbyggnad och språkliga drag börja lyftas i undervisningen, så att eleverna kan börja närma sig en genremedvetenhet i läsande och skrivande. Att undersöka texternas nominalfraser, processer (olika sorters verb) och konnektiver (sambandsord) kan vara gynnsamt, eftersom det är dessa språkliga enheter som skiljer olika genrer åt.

Hajer och Meestringer (2010) nämner även skrivmallar som ett fungerande stöd för att stärka eleverna i sitt genreskrivande. Dessa kan användas för att tydliggöra olika texttypers uppbyggnad och språkliga drag. Dessutom ingår det i cirkelmodellen att eleverna ska få möjlighet att undersöka en exempelvis förklarande texts uppbyggnad och språk innan de ska skriva en sådan text på egen hand. Detta för att texten ska bli så lik en förklarande text som möjligt. Att ge eleverna mallar för en specifik genres form och innehåll kan ha oerhörda pedagogiska vinster.


Att skriva gemensamt

Vi har nu gått från att inventera elevernas förförståelse, låtit dem få uttrycka den tillsammans, de har fått samtala kring sina upplevelser, de har fått med sig begrepp och nu har de fått läsa och arbeta med en artikel med stöd av högläsning, ordbanker och grafiska modeller. Snart är våra elever mogna för att få skriva en egen artikel som behandlar ämnet fördomar. Men inte riktigt ännu. De har visserligen läst en artikel men de vet inte riktigt hur de skriver en egen, för det har ingen talat om för dem ännu.

Den tredje fasen av cirkelmodellen går därför ut på att läraren tillsammans med elevernas skriver en text i en specifik genrer. I detta moment har man ytterligare en möjlighet att synliggöra och förtydliga vad som kännetecknar en viss texttyp. Eleverna får här nya möjligheter att pröva sina antaganden och ställa sina frågor medan läraren medierar samtalet och ber om förtydliganden och klargöranden. Dessutom kan läraren tillsammans med eleverna skapa ett gemensamt metaspråk.

Och slutligen ... Att kunna skriva på egen hand

Om eleverna ska kunna tillgodogöra sig texter inom skolans alla ämnen samt kunna utveckla sin förmåga att använda sitt språk i ämnesrelevanta sammanhang och dessutom utveckla en genremedvetenhet bör läraren alltså praktisera en undervisning som inkluderar såväl kunskap som ämnesspråk samt såväl interaktion som stöttning och modellering. Detta för att andraspåkseleverna ska kunna läsa en lärobokstext samt kunna producera texter ur olika genrer på egen hand.

Enligt Palmér (2008) liksom Gibbons (2005) är samtalet en grund för att sedan kunna läsa och skriva mer diskursiva, genreriktiga och ämnesspecifika texter.

Hägerfelth (2004) visar emellertid i sin avhandling att enbart interaktion utan att eleverna medvetandegjorts i ämnets specifika språkbruk och genrer varken bidrar till språk- eller kunskapsutveckling.

Och det kanske är denna stöttning och modellering som elever generellt inte erbjuds?

Källförteckning:


Edling, Agnes (2004). ”Abstraktion kan spränga gränser”. I Språkvård 3/2004.

Gibbons, Pauline (2005). ”Mediating learning through talk – teacher-student interactions with second language learners.” I Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. (red. Inger Lindberg och Karin Sandwall). Rapport från nordisk konferens den 7-8 oktober 2005. Göteborgs universitet.

Hajer, Maaike och Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren och Fallgren AB

Hägerfelth, Gun (2004). Språkpraktiker i naturkunskap i två mångkulturella gymnasieklasser. (Diss.) Lärarutbildningen. Malmö högskola.

Hägerfelth, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber AB

Palmér, Anne (2008). Samspel och solostämmor. Om muntlig kommunikation i gymnasieskolan. En studie av lärprocesser bland elever med olika förstaspråk. (Diss.) Uppsala universitet.

Short, Deborah J. (2005). ”Teaching and learning content through a second language.” I Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. (red. Inger Lindberg och Karin Sandwall). Rapport från nordisk konferens den 7-8 oktober 2005. Göteborgs universitet.

söndag 20 oktober 2013

Lektionstips: Pälsen av Hjalmar Söderberg








Lektionsmål: Få förståelse för hur samtidens mans- och kvinnoroller kommer till uttryck i novellen Pälsen.

Språkmål: Kunna redogöra för och diskutera hur samtidens mans- och kvinnoroller kommer till uttryck i novellen, genom att analysera handling, karaktärer och bildspråk.


Instruktion:

1. Titta på Power-pointpresentationen som finns ovan. Detta för att friska upp minnet.

2. Läs novellen Pälsen av Hjälmar Söderberg. Stryk under ställen som du tycker verka intressanta inför en analys. Ha följande frågor i åtanke när du läser:

  • Hur agerar mannen och kvinnan i boken/novellen. Vem är stark och självständig, vem är svag och behövande? Bryter någon av personerna i berättelsen mot de regler som finns/fanns i samhället för män och kvinnors beteende? 
  • Vem berättar? Ur vilket perspektiv ser vi alla händelser och tankar? Vad kan detta ha för betydelse för hur vi uppfattar novellen.
  • Vilka ord används i samband med kvinnor respektive män? 
  • Finns det bildspråk? Hur används detta i så fall kring män och kvinnor. Traditionellt sett har t ex kvinnor fått representeras av blommor och söta, graciösa djur som rådjur, kaniner, möss, svanar medan män fått representeras av starka och våldsamma djur som lejon, varg, björn.

Klicka på länken nedan, för att komma till novellen.

3. Efter vi har läst börjar vi med att bena ut novellens uppbyggnad, som vi kan ha till underlag för vår diskussion. Hitta följande i texten:

1. Introduktion av personer och miljön
2. Presentation av konflikten
3. Upptrappning av konflikt
4. Konfliktens höjdpunkt
5. Upplösningen


4. Läs följande citat ur Wikipedia om socialdarwinismen:

"Grundprincipen är att människans och samhällets utveckling sker genom utslagning av svaga individer; endast de bäst lämpade överlever och för sina gener vidare till kommande släktled. Därför är man motståndare till socialpolitiska insatser för de svaga och utslagna. Fattigdomen har enligt socialdarwinismen en funktion att fylla; den rensar samhället från svaga individer och hindrar dessa att föra sina dåliga gener vidare. Skillnader i samhället är dessutom en naturlig och nödvändig följd av samhällets utveckling. Inskränkningar i den ekonomiska friheten är skadliga, eftersom de hindrar samhället från att utvecklas. Dessa tankar låg nära de allmänna politiska strömningarna i det sena 1800-talets Europa."

Hur kan denna teori användas i tolkningen av Pälsen? Diskutera.


5. Vi diskuterar vidare:

a. Hur beskrivs Dr Henck? Vad får vi för intryck av honom? Hitta belägg i texten för dina påståenden.

b. Hur beskrivs Richardt? Vad får vi för intryck av honom? Hitta belägg i texten som styrker dina påståenden.

c. Hur beskriver Dr Henck Ellen? Vad får vi för intryck av henne? Hitta belägg för ditt svar i texten.

d. Diskutera grunden till Dr. Hencks ohälsa. Ta stöd av det du lärt i Historieätarna och hitta belägg för dina svar i texten.

e. Hur förändras din bild av Dr Henck och Richardt  under läsningens gång? Diskutera och hitta stöd för din diskussion i texten.

f. Vilken roll anser du att Pälsen har i novellen? Hur ska man tolka dess betydelse? Är det kanske en symbol? För vad så? Beskriv hur Dr Hencks självförtroende förändras i novellen. Hur beskriver han den? Hitta belägg för dina svar i texten.

g. På vilket sätt kommer tidens mans- och kvinnoideal till uttryck i novellen? Ta stöd av det du lärt dig av Historieätarna och hitta belägg för dina svar i texten.

7. Att skriva
Novellens slut är helt öppet för tolkning. Vad händer egentligen? Vad anser du? Skriv så utförligt som möjligt om hur du tolkar slutet. Hitta belägg i texten som styrker dina påstående. Finns där ledtrådar utplacerade i texten som tyder på ett visst slut?

onsdag 16 oktober 2013

Lektionstips: Att arbeta med stöttning i läsning av svåra texter

I min kurs svenska som andraspråk 1 läser vi förnärvande Jessica Schiefauers roman Pojkarna. Romanen ingår i ett tema som vi kallar för kön och identitet. Eleverna har tidigare i temat fått reflektera över sin könsidentitet och som stöd har vi lärare använt oss av Den onorma boken (Ungdom mot rasism) samt läst olika artiklar på temat.

Pojkarna är ganska krävande språkligt men är samtidigt en fantastisk utgångspunkt för diskussioner som rör kön och genus. För andraspråkselever kan därför läsningen vara rätt knixig men med stöttning i form av högläsning och explicit arbete med lässtrategier för förståelse fungerar läsningen ypperligt i klassrummet. Och därav kan språkutvecklingen sätta fart.

Jag kommer nedan redogöra för ett moment i min undervisning och ge detta som ett förlag på hur man kan arbeta med skönlitteratur som ligger över inlärarens faktiska utvecklingszon. Exemplet fungerar även på faktatexter.


Lektion


Mål: Med egna ord kunna redogöra sammanhängande för handlingen samt kunna formulera frågor på handling, bildspråk, karaktärer och motiv med stöd av texten.

1. Vi arbetar med sidorna s. 86-94. Ni får ut kortare stycken som är tagna från dessa sidor. Styckena är sammanblandade och helt i oordning. Er uppgift är nu att i par tillsammans reda ut i vilken följd styckena kommer i boken. UTAN BOKENS HJÄLP. Ni diskuterar och tillsammans gör ni ett förlag på en lösning som ni anser rimlig. Ni ska även kunna motivera er lösning.



(Övningen kallas för textrekonstruktion och utvecklar elevernas att se språkliga mönster i texten, såsom ord som syftar tillbaka eller fram i texten samt deras förmåga att förstå olika sorters textbindning. Läs vidare i Gibbons 2006:133 )


2. Vi läser s. 95-111 högt tillsammans, reder ut sådant vi inte riktigt förstod samt sammanfattar.

3. Ni skriver sedan egna frågor på s. 95-111. Era frågor ska inledas med ett frågepronomen och kan beröra bokens handling, personer, miljö, motiv och bildspråk. 


Frågepronomina:

Vem?
Vad?
När?
Vart?
Var? 
Varför?

Ex. 

Hur får vi i texten veta att flickorna en dag kommer att skiljas åt? Svara och hitta ställen i boken som bevisar ditt svar.

Vem av flickorna anser du har mest ut av att förvandlas till pojke? Motivera ditt svar och hitta ställen i texten som bevisar ditt svar.



Nästa vecka får ni besvara varandras frågor.

söndag 6 oktober 2013

Ett lektionsupplägg enligt SIOP

Sva 3


Idag påbörjar vi del 2 i vårt tema Kön och identitet, som nu går ut på att analysera skönlitteratur utifrån ett genusperspektiv. Ni kommer ha stor användning för de texter som vi har läst tidigare, eftersom vi kommer att fortsätta undersöka hur manligt och kvinnligt kommer till uttryck i de olika skönlitterära texterna.


Vi ska idag börja med att titta på ett avsnitt ur Historieätarna som kommer ta oss till den oscarianska tiden, dvs tiden runt slutet av 1800-talet, för att se hur kvinnor och män ur olika samhällsklasser levde. Vi kommer framför allt sätta fokus på borgarklassen, eftersom de flesta författarna under denna tid levde i denna samhällsklass.


Vad fanns det för mans- och kvinnoideal inom borgarklassen på denna tid? Vilka restriktioner respektive fördelar fanns om man var man respektive kvinna? Detta är det vi kommer att få svar på genom att se avsnittet. 

Därefter ska vi läsa en novell som heter Den gula tapeten av Charlotte Perkins Gilman som är en berättelse om hur en kvinna ur borgarklassen levde under denna tid. 



Målen för veckan:


Lektionsmål: Ni ska kunna förstå hur tidens mans- och kvinnoideal kommer till uttryck i novellen Den gula tapeten genom att ...

Språkmål: utifrån informationen i Historieätarna kunna redogöra för och diskutera hur tidens mans- och kvinnoideal kommer till uttryck i novellen.



Kunskapskrav för A:
  • Eleven kan utförligt redogöra för innehåll, tema, motiv och berättartekniska grepp i längre skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider.
  •  Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, omfattande texter om olika, både konkreta och abstrakta, ämnen och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som anpassats till texttyp och mottagare.
  • Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. 

Material:  
Historieätarna avsnitt 3 "Oscarianska tiden" och Den gula tapeten av Charlotte Perkins Gilman




Arbetssätt: 
  • Ni antecknar i en logg när ni tittar på Historieätarna. Här ska ni fokusera på och skriva upp vad som sägs om de typiska mans- och kvinnoidealen. 
  • Vi diskuterar det vi sett och hört samt jobbar med tankekartor i Popplet, för att klargöra vad som var manliga respektive kvinnliga ideal. Detta med stöd av era anteckningar.
  • När vi sedan läser novellen ska ni också föra logg, där ni nu ska skriva upp de sidor, där ni finner intressanta citat som belyser dåtidens mans- eller kvinnoideal. Skriv sedan upp era tankar kring era citat. Detta arbetssätt är bra, då ska ha en idébank från alla texter att luta er mot, när ni väl skriver er litterära analys. 
  • Vi kommer sedan ha gruppdiskussioner, där ni gemensamt arbetar med frågeställningarna. Ni tar stöd av era anteckningar från Historieätarna och Den gula tapeten samt tankekartorna.
  • Vi lyfter också viktiga begrepp som ni ska ha med er för er analys.


Viktiga ord och begrepp:

Industrialisering
borgarklassen
gamla anor
det moderna Sverige
socitetsdam
diskret
kultiverad
tristess
litterär salong
offentligheten
robust
prestationsduglig
samlag som reproduktiv handling
ungkarl
i lönndom
ta av daga




Frågeställningar: 


Vilken bild av relationerna mellan personerna framkommer i texterna och hur ser denna bild ut?

För att kunna se detta måste ni läsa texten på två sätt:


1. Det första sättet är att fokusera på handlingen och karaktärerna. Hur agerar personerna i boken/novellen. Vem är stark och självständig, vem är svag och behövande? Bryter någon av personerna i berättelsen mot de regler som finns/fanns i samhället för män och kvinnors beteende? Vem berättar? Ur vilket perspektiv ser vi alla händelser och tankar? Vad kan detta ha för betydelse för hur vi uppfattar novellen?

2. Det andra sättet är att ni ska se hur personerna framställs språkligt. Vilka ord används i samband med kvinnor respektive män? Finns det bildspråk? Hur används detta i så fall kring män och kvinnor. Traditionellt sett har t ex kvinnor fått representeras av blommor och söta, graciösa djur som rådjur, kaniner, möss, svanar medan män fått representeras av starka och våldsamma djur som lejon, varg, björn.



Bedömning: 

Jag bedömer hur väl ni
  1. kan redogöra och diskutera tidens man- och kvinnoideal som informeras om i Historieätarna och 
  2. hur väl ni kan redogöra för samt diskutera hur dessa ideal kommer till uttryck i novellen. 
  3. Jag bedömer både era loggar samt er muntliga kommunikation och aktivitet i klassrummet.



Historieätarna: