tisdag 18 december 2012

En språkinriktad lektion i samhällskunskap

Hur man undervisar språkinriktat i samhällskunskap på gymnasieskolan?

Idag vikarierade jag som lärare i samhällskunskap 1b och passade därför på att försöka omsätta mina kunskaper i språkutvecklande arbetssätt.



Detta blev resultatet:

Enligt kursplanen för Samhällskunskap 1B ska eleverna ...

" redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna" samt  "redogöra för de mänskliga rättigheterna". Dessutom ska eleverna "redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer."


Elever skulle läsa i en lärobok om hur de olika politiska ideologerna uppstått och vad som kännetecknade dem. Jag kände att jag ville återknyta till deras förkunskaper som de fått i grundskolan samt till det vetenskapliga paper om mänskliga rättigheter som de precis hade skrivit. 
Jag ville också synliggöra sambanden mellan de bärande idéerna i samhällsutvecklingen i ett historisk perspektiv, för att de skulle förstå varför vi är där vi är idag. För att kunna peka på sambanden av orsak och verkan valde jag därför att arbeta med en grafisk modell. Läs mer om detta i Hajer och Meestringas Språkinriktad undervisning, s. 97ff. Går utmärkt att göra grafiska modeller i Popplet på nätet.





Målen för lektionen löd:

Lektionsmål: Ni ska förstå hur och varför de politiska ideologierna har uppstått.


Språkmål: Ni ska kunna förklara hur och varför de politiska ideologierna har uppstått.



Lektionens övning

1. Vi gick först igenom och förklarade följande nyckelbegrepp tillsammans:

Frihetstiden
Feodalsamhället
de fyra stånden
Upplysningen
Franska revolutionen
konservatism
liberalism                                                    
den industriella revolutionen
socialism
kommunism
feminism
kvinnlig rösträtt
arbetare

Jag valde att skriva begreppen lite huller om buller men vill man ge mer stöd är det bättre att skriva dem i den kronologiska ordning de kommer.


2. Sedan löste vi ett slags rebus i form av ett nyckelschema som gick ut på att sätta in rätt begrepp i rätt ruta samt kunna förklara varför begreppet skulle in i just i den valda rutan. Eleverna fick först diskutera i grupper om tre och sedan gruppvis gå fram och fylla i en ruta var samt också förklara varför de valt rutan:

Jag gav dem lite hjälp på traven :)
Voilá



3. Därefter fick de se på ett avsnitt ur Drömsamhället från UR som handlade om konservatismen, kommunismen och feminismen. Programmet återknöt till begreppen ovan och bidrog till att eleverna fick fördjupad information om ideologierna. De fick också tydliga bilder av hur människor levde förr, genom de journalfilmer som programmet innehöll. Ni kan se hela programmet här.


4. Uppgiften sedan var att skriva en kort text om vad de hade lärt sig på lektionen genom att återknyta till lektionens mål. Texten lägger de in som en kommentar på klassbloggen, så att jag kan ge feedback.



Nästa lektion ska de läsa i sina läroböcker om respektive ideologi och förhoppningsvis förstå innehållet lite bättre.



Jag hade riktigt kul (och förhoppningsvis de också ;))!


Klassens blogg:

www.temabloggensa12b.blogspot.com

söndag 2 december 2012

Kollegialt lärande - Varför då?

På Skolforum i oktober föreläste jag om hur sociala medier kan användas för kompetensutveckling och för pedagogisk inspiration. Efteråt fick jag frågan vad kollegialt lärande innebar för mig. Så svarade jag ...



En guide till SIOP- Sheltered Instruction Observation Protocol

Att tänka på när du planerar och genomför din undervisning ...

Språk: Att förmågorna i Lgr/Gy 11 kräver stor språklig kompetens. Språk och kunskap är två sidor av samma mynt. Svårt att inhämta kunskap utan ett fungerande språk och svårt att tillägna sig ett språk utan ett ämnesinnehåll!


Begrepp: Att ge explicit undervisning i ämnets språk, uppmärksamma allmänspråkliga uttryck (med anledning av, hög grad av) och nominaliseringar ( ex. "Den utdragna torrperioden orsakade missväxt"), genom att exempelvis göra ordbanker eller "översättningar" som kopplas till sitt sammanhang.

Material: Att skapa medvetenhet kring de typiska texttyperna i ämnet och visa på hur kunskapen struktureras på olika sätt beroende på ämne. Använd rikligt med multimodala texter och andra estetiska uttryckssätt; bilder, teater och film, för att skapa ingångar till innehållet. Inte bara text! Blanda. Använd grafiska modeller; de hjälper elever att strukturera ett innehåll.

Ex. Venndiagram för att visa på likheter respektive skillnader:



Kontextbundenhet: Att eleverna har riktligt med kontexuellt stöd när de ska utveckla sin språkliga förmåga samt när du väljer material. Allt ska bottna i elevernas förförståelse och vardag och i deras språkliga nivå.

Att förförståelsen ska löpa som en röd tråd : Vad tänker mina elever på när jag säger ...? Hur uppfattade de ett innehåll? Gör Tankekartor!




Interaktionen och dialogens betydelse - Att lärandet av språk/kunskap sker i ett socialt samspel och att ge det är viktigt att eleverna ökat talutrymme. Ställ autentiska frågor, ge direkt feedback och bygg vidare på elevens svar. Iscensätt utvecklande samtal.

1. Muntligt - 2. skriftligt: Att vara uppmärksam på övergången mellan det muntliga och skriftliga! Börja med informell skrivning innan du börjar med den formella. Modellera det formella genom att koppla till förmågor i respektive kursplan! För att utveckla ett skolspråk måste eleverna förstå skillnaderna i talspråk och skiftspråk. Hur säger/skriver man när man ska resonera, värdera eller dra slutsatser i respektive ämne? Att ge rikligt med stöttning när man höjer abstraktionsnivån!

Att ha höga förväntningar och utmana eleverna kognitivt: "Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer [...]" (Skolverket). Pygmalioneffekten. 

Hur ska jag bedöma mina elever? Praktisera bedömning för lärande. Alternera bedömningsinstrument och variera bedömningssituationerna. Använd dig av både muntlig och skriftlig bedömning. Låt eleverna få använda olika estetiska uttrycksformer, såsom rollspel, debatter, dramatiseringar, filmskapande, konst, Prezis etc för att visa vad de lärt sig.

Vara tydlig med lektions- och språkmål:

Ex.

Lektionsmål: Förstå skillnaderna mellan genrerna nyhetsartikel och roman utifrån syfte, uppbyggnad och språkliga drag, genom att ...

Språkmål: Jämföra, analysera och diskutera muntligt och skriftligt skillnaderna i syfte, uppbyggnad och språkliga drag mellan genrerna. 

Tydliga mål: Att varje lektion ska börja med klargörande av lektionsmål och språkmål, kopplade till förmågorna i Lgr/Gy 11. Ge ständig individuell återknytning till lektions- och språkmål under lektionen samt ha tydlig gemensam avslutning av lektionen genom att utvärdera lektions- och språkmål. Ställ kontinuerligt frågor som har vi uppnått målen för idag? Hur gjorde vi det? Varför? Detta fungerar både muntligt och med kortskrivning, exitlappar, tweets eller blogginlägg.


SIOP: Ger en ökad kontroll i form av tydligt ledarskap och en tydlig lektionsstruktur som har bevisad positiv effekt på barn med särskilda behov. Skapar trygghet, struktur och "jag-kan-känsla"för eleverna.


Att läsa vidare: 

Maaike Hajer (2003) "Språkutvecklande ämnesundervisning - ett andraspråksperspektiv i alla ämnen"


Checklista 


4
3
2
1
0
Läraren har klart definierade mål för uppgiften eller lektionen, både språkmål och lektionsmål.





Ämnesord och begrepp är anpassade till eleverna språkliga nivå och förklaras tydligt.





Variation av material, tex olika texter ur olika genrer, multimodala texter, bilder och filmer.





Eleverna får möjlighet att muntligt bearbeta innehållet. 





Eleverna får stöd att strukturera innehållet med stöd av grafiska modeller.





Begreppen knyts an till elevernas vardagsspråk.





Goda möjligheter till interaktion ges. Samarbete i par, grupp, via sociala medier.





Rika möjligheter till dialog i klassrummet ges. Läraren inkluderar elever i genomgången.





Läraren ger regelbunden feedback och återknyter till  och bygger vidare på elevernas svar.





Läraren modellerar hur förmågorna ska uttryckas, både muntligt och skriftligt.





Eleverna ges möjlighet att bearbeta och reflektera över innehållet med olika estetiska uttryckssätt och/eller med olika digitala verktyg.





Lektionen avslutas med tydlig återkoppling till målen, där eleverna får reflektera vad, hur och varför de lärt sig.












söndag 18 november 2012

Föräldrasamverkan i digitaliseringen av förskola och skola - Nyckeln till framgång

Traditionellt eller digitalt, om föräldrarna får välja?
Det går undan nu. Varje dag upptäcker jag något nytt förträffligt digitalt verktyg som kan användas i undervisningen.  Något nytt som kan förbättra min undervisning, underlätta kommunikationen mellan eleverna och mig, något som kan förstärka ämnesspråket för eleverna och bjuda in till interaktion mellan dem. Det finns många fantastiska digitala lösningar, helt klart!

För oss som hakat på och börjat genomföra IKT-satsningar och förstått vinsterna kan lägga otaliga timmar varje vecka för gå igenom Twitterflöde, läsa bloggar, prova nya appar och andra digtala verktyg. Ibland är det en djungel även för den som är insatt och engagerad och ibland får man säga åt sig själv att välja ut några beprövade favoriter och fokusera på dessa ett tag, kanske lugna sig lite och koncentrera sig på renodla och finslipa den pedagogiska/didaktiska användningen av dem i stället. Jag är personligen väldigt förtjust i bloggen, Twitter, You Tube, Moviemaker, Photostory och Gdocs. Kontentan av det hela: Nej, man kan inte haka på allt i denna digitala och tekniska djungel.

Om jag, som känner mig ganska "före" inom IKT-området emellanåt,  i alla fall om jag jämför mig med andra inom min skola eller samhället i stort, känner det så ibland, då kan jag börja tänka på hur jag skulle känna mig som "vanlig" förälder, när mitt barn kommer hem från skolan med både den ena och den andra digitala nymodigheten. Och jag som kanske är tonårsförälder får väl inte veta så mycket heller. Kanske har jag en sådan där typisk tonåring som i bästa fall hälsar på mig innan hen barrikerar sig på sitt tonårsrum resten av dagen. Kanske får jag inte veta något från skolan heller eftersom mitt barn anses vara stort nog att klara sina studier på egen hand. Men en annan förälder kanske har berättat att de får använda mobiltelefoner på lektionen, hänga på Facebook och You Tube. I skolan säger läraren att de arbetar med flipped classroom. Vad då Flipp? Vad är det? Digital berättelse? Varför ska de filma? Är det inte bättre att de lär sig och läsa ordentligt istället? Datorspel? Gamefication? Eller vad sa du att det hette?

Nej, jag raljerar inte, för jag kan faktiskt själv känna det så ibland, när jag läser om alla fantastiska saker i mitt Twitterflöde som alla andra verkar först. ¨Nej, jag hänger inte med! Jag behöver någon som kan förklara hur det rent tekniskt och organisatoriskt fungerar och vad de pedagogiska/didaktiska vinsterna med det hela kan tänkas vara. Skillnaden mellan mig och denna "vanliga förälder" är att jag omger mig med människor som kan och vet och jag vet vem jag ska prata med om jag vill ha vägledning. Jag känner de där människorna personligen, de som slussar mig igenom och stöttar mig.  Ni har hört talas om Matteuseffekten, va? "Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har." (Matteusevangeliet 25:29). Skillnaden är också att jag har ett teoretiskt tänk, verktyg för mitt lärande, en akademisk utbildning och en förförståelse. Jag befinner mig i en digitala värld och jag är digitalt bofast. Därför kommer mina barn också bli det.

Jag har med anledningen av Matteuseffekten ofta kommit att tänka på mina elever och deras föräldrar. I synnerhet deras digitala kompetens och deras medievanor, när jag arbetat språkinriktat och digitalt i klassrummet. Bland dessa människor finns de mest fantastiska kunskaper och erfarenheter men också de mest tragiska människoöden man nästan bara stött på i skönlitteraturen. Majoriteten av dem har invandrat och lämnat karriärer, hem och hus och släkt bakom sig och arbetar, i bästa fall, i sitt nya hemland i serviceyrken som lokalvårdare, busschaufförer och falafelresutarangägare. Nej, i deras arbete behövs kanske inte så mycket IT, kanske inte så mycket språk för den delen heller, kanske inte överhuvudtaget några digitala verktyg eller sociala medier? På fritiden då? Jo, kanske skypar de med släkten utomlands och facebookar, tittar på You Tube-klipp på sina modersmål och lyssnar på musik på Spotify. Alldeles säkert. Intressant för sammanhanget är dock till vilket syfte de brukar dessa sociala medier. För kommunikation med släkten i hemlandet och för underhållning? Kanske? För lärande? Nja... Föräldrarnas medievanor återspeglar sig i barnen. Det kommer till uttryck i undersökningen Svenskarna och Internet (2012).

Så det är kanske ganska naturligt att många föräldrar blir misstänksamma och rädda när deras barn kommer hem och berättar att de bloggar, twittrar och spelar in filmer som ska läggas upp på You Tube etc i skolan. Det är en ny värld för dem och den världen är sofistikerad och språkligt avancerad. Så börjar de som vi alla skulle göra fundera och grubbla utifrån sin förförståelse  ... Vilka signaler ger samhället i stort när det gäller barns förhållande till tekniken? Spelberoende, passivitet, fetma, porr och nätmobbing... Det är ju det det handlar om när IT kommer på tal i media. Alarmklockorna ringer.

Vi i förskolan och skolan har således ett enormt ansvar att involvera och engagera föräldrarna i vår ambition att digitalisera förskola och skola med att visa på de pedagogiska/didaktiska vinsterna. Var ska de annars få kunskap och inblick i från? Och det är ett ansvar vi måste axla och hantera på bästa sätt. Men hur?

Många skolor kämpar redan med att försöka få föräldrar att engagera sig och bli delaktiga i sina barns skolgång. Vi är många som lägger mycket tid och kraft på telefonsamtal och brev för att vi vill att föräldrar ska dyka upp på möten och förstå vinsterna med ett engagemang. Ibland helt utan resultat. Och nu får vi ytterligare en aspekt att arbeta med. Men jag förstår samtidigt föräldrarna. Många av "mina föräldrar" arbetar på obekväm arbetstid och har många barn. Att komma loss blir en omöjlighet i bland...  Jag är övertygad att lyckas vi bara sälja in och lära föräldrarna IKT kan just IKT bli räddningen för relationen mellan skolan och hemmet. Alla föräldrar vill ha en inblick i sina barns skolgång och bli informerade om barnens prestationer. De vill också ha kontroll över kvaliteten i undervisningen. Alla vill att deras barn ska få den bästa undervisningen och ha de bästa lärarna. Men vad som är god undervisning och vad som kännetecknar en bra lärare kanske det råder skilda uppfattningar om i skolan och i hemmen.

Vad behöver vi då göra? Vi behöver arbeta på ett nytt sätt och det kommer innebära hårt och träget arbete.  För att få föräldrarna med på banan i våra digitala ambitioner krävs att vi gör verktygen och programmen tillgängliga för dem. Nedan följer ett par förslag hur man som enskild skola kan arbeta med föräldrasamverkan i digitalseringen av förskola och skola:


  • Presentation och demonstration av de digitala verktygen och arbetssätten på föräldramöten och öppna hus - gärna av eleverna själva. Jag tror att de behöver se eleverna arbeta med dem och låta sig imponeras.
  • Hur många föräldrar äger och kan hantera en dator/Ipad/Smartphone? Är de digitalt bofasta, besökare eller rent av digitala främlingar? Gör en undersökning av deras digitala vanor.
  • Workshops - Learning by doing funkar för alla! Låt eleverna undervisa sina föräldrar som blir elever för en kväll. 
  • Ta frivilliga organisationer och skolbiblioteken till hjälp. Kanske kan man även ta en IKT-intresserad förälder till hjälp?
  • Bjud in IT-kunniga personer som talar om nätsäkerhet och som kan svara på föräldrarnas frågor. Expertis går hem.
  • Ha tålamod och ge inte upp ... Inte ens efter fjärde försöket. Det kommer smitta av sig så småningom.
  • Tänk på att det handlar om okunskap. Inget annat. Utgå från att alla föräldrar vill att barnen ska lyckas i skolan. Var tydlig med digitaliseringens mål och kommunicera!

Tänk dig en skype eller en hangout med dina elevers föräldrar lite då och då som komplement till de sedvanliga föräldramötena. Eller en blogg där föräldrarna kan gå in och se vad barnen har gjort i skolan under veckan. Rätt coolt, va! Tänk att som förälder slippa förflytta sig och behöva skaffa barnvakt eller behöva ta ledigt från arbetet. Rätt nimmt! Det hade nog alla föräldrar och lärare tyckt varit bra. Och det kan bli verklighet bara vi bestämmer oss för det...

söndag 4 november 2012

Att filma sin undervisning - Varför?

Jag har börjat filma mig själv och mina elever på lektionerna. Varför då? Jag hade en jobbig känsla att jag inte gav mina elever den undervisning de behövde för att kunna utvecklas och nå målen. Jag kände också  att jag gick miste om mycket av det som hände i mitt klassrum. Alla samtal och diskussioner som eleverna förde med varandra. Eftersom jag inte kunde klona mig och vara på sju ställen samtidigt fick jag helt enkel ta tekniken till hjälp för att kunna ta del av deras tankar och samtal. Men jag ville också få syn på min egen undervisning, för att dels se vad jag gjorde bra men dels också för att jag skulle finna mina utvecklingsbehov och förbättringsområden. Men det allra största skälet till att jag numera filmar är att jag upptäcker så mycket mer av elevernas förmågor och kvaliteter än vad som hade varit möjligt tidigare. Jag skulle vilja hävda att jag tidigare hade ett bristperspektiv på mina elevers prestationer och blev ständigt besviken på det de producerade i mitt klassrum. Hur kunde det komma sig? Jag som tyckte jag var så tydlig och strukturerad. Varför presterade de inte bättre?  Jag tror att jag la min undervisning både på en för låg nivå men också för vissa på en för hög nivå, trots att jag hade hört talas om något som hette den närmaste utvecklingszonen. 

Jag har funderat kring detta och misstänker att vi ibland har en tendens inom svensk skola att lägga vår undervisning i ett slags mittfålla så att den ska passa som många som möjligt. Att undervisa på den gyllene medelvägen skulle man lite elakt kunna säga är "typiskt svenskt". Eller? Men att undervisa enligt något slags normalfördelningskurva leder till att en betydande del av eleverna i ditt klassrum inte får den undervisning de har rätt till och därmed inte blir motiverade eller engagerade i undervisningen. Och det är ju inte förenligt med vår skollag! En skola för alla som det så fint heter...

Det har nämligen förbryllat mig ganska länge varför vissa elever aldrig når målen och varför många elever på min skola underpresterar. Att filma i klassrummet har lett till att jag nu börjat upptäcka allt som de verkligen kan men också det de inte kan, men som de kanske med min och andra elevers stöttning skulle kunna lära sig nästa lektion. Filmandet har gjort att jag därmed kan börja designa små minilektioner i min undervisning som är bättre individanpassade och som bättre korresponderar med elevernas närmaste utvecklingszoner.

Nej, alla elever är inte bekväma med min envishet att filma var och varannan lektion men mitt mål är att det ska bli en vana för dem efterhand. Många vill inte vara med på film eftersom de har dåligt självförtroende då de inte anser sig kunna eller veta något. Detta får man respektera men definitivt inte nöja sig med sådana svar, för mitt mål med filmandet är att de ska få syn på att det kan och att de faktiskt besitter många av de förmågor som finns nämnda i kursplanen. Genom att se sig själva kan de växa ett par centimeter. Det är bara deras halvblinda och ignoranta lärare som inte har begripit det ännu ;) 

I takt med att vi pratar och diskuterar varför jag filmar bryts isen mer och mer. De får titta på sig själva och när jag förklarar vad det är jag ser och hör och jämför det som sägs i filmen med målen blir de riktigt stolta och därav också väldigt engagerade på lektionerna.

Tänk så lite som behövs egentligen ...



I filmklippet nedan skriver min elev på sin nyhetstext. När jag läser hans text upptäcker jag att han på ett ställe har använt sig av passiv form när han formulerat en mening. På de andra ställena i texten skriver han i aktiv form. Jag tar tillfället i akt och förklarar passiv form för honom och ger honom därmed ett metaperspektiv på sin språkliga förmåga. Jag undervisar honom därmed i hans närmaste utvecklingszon. Och så klart kallar jag dit kamerakvinnan (doktoranden och läraren) Anna-Lena Godhe som är på besök i klassen :)




Kan man då filma vilken undervisning som helst? En av förutsättningar till att du ska få något ut av filmandet är att du har en undervisning som bygger på det sociokulturella perspektivet, dvs att att du har en undervisning som främjar elevernas sociala aktiviteter och där flerstämmigheten är utvecklad. Filmandet har varit en hjälp för mig att kunna ta del av alla de samtal som förs mellan olika elever i mitt klassrum när jag befunnit mig hos en annan elev i klassrummet. 

Den stora fördelen med att filma sin undervisning och elevernas aktiviteter är att jag kan få syn förmågor och kunskaper som annars inte hade förblivit okända för mig.


Med detta i ryggen ska det bli härligt att sätta sig att skriva omdömen!

Prova du också :)






söndag 21 oktober 2012

Språkutveckling med genrepedagogik, IKT och formativt lärande

      I ett par veckor har jag och två kollegor arbetat ämnesövergripande kring temat lag och rätt i år 7. Den ena kollegan, som är lärare i so, har på sina lektioner undervisat eleverna hur rättssystemet i Sverige ser ut och fungerar samt hur lagstiftning och normuppfattning påverkar varandra i samhället. Bildläraren (den andra kollegan) har arbetat med nyhetsbilden som text, där eleverna fått studera nyhetsbildens språk och objektivitet.


Jag och bildläraren (som dessutom varit resurs på mina lektioner) har i svenska och svenska som andraspråk koncentrat oss på hur brott framställs och förmedlas i olika medier - från film, romaner till nyhetstexter. Vi ville att eleverna enligt kursplanen i svenska och svenska som andraspråks syfte skulle:


[...] ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Vi ville främst fokusera på den skönlitterära texten och nyhetsartikeln och tänkte att detta skulle göras med ett genrepedagogiskt och IKT-inriktat arbete.


Vilka förmågor och kunskaper ville vi att eleverna skulle utveckla i vårt arbete


Vårt syfte med undervisningen var att öka genremedvetenheten hos eleverna. Vårt mål var att de skulle förstå att nyhetsartikeln och den skönlitterära texten var olika genrer som därmed hade olika syften. Dessutom ville vi att de förstå att nyhetsartikeln och den skönlitterära texten (romanen) också hade olika uppbyggnad och olika språkliga drag. För att de skulle få denna förståelse skulle jämföra och diskutera hur ett brott framställdes och förmedlades i en skönlitterär bok respektive i en nyhetstext. Vi pratade även om texternas tenor och mode, dvs hur de interpersonella relationerna mellan skribent och läsare såg ut samt hur texternas distans och närhet konstituerades i språket.

Vi ville att de skulle undersöka två olika nyhetsartiklar och lära sig de journalistiska frågorna och i vilken ordning de oftast kommer i en nyhetsartikel och varför. På så sätt kunde sedan förstå nyhetsartikelns uppbyggnad.

Därefter ville vi att de skulle undersöka språket och genom diskussion kunna konstatera att nyhetsartikeln skrevs på ett speciellt språk, där speciella verb (påpekar, nekar) och speciella begrepp (vittnesiakttagelser, förundersökning, förhör) användes och att den skönlitterära texten kunde skrivas på ett annat sätt, oftast med ett vardagsrelaterat språk. För att de skulle bli förtrogna med skillnaderna skulle vi tillsammans öva på att omvandla vardagsspråk till skriftspråk och upprättade ordbanker med hjälp av ordlistor och andra webbaserade källor.

De skulle även bli förtrogna med romanens och nyhetsartikelns formella drag. Att det i nyhetsartikeln finns en rubrik, en ingress och brödtext men också ibland en bild med bildtext.

När de var förtrogna med denna kunskap tänkte vi att de på egen hand skulle skriva en nyhetsartikel om ett brott, genom att välja ut en sekvens från ett avsnitt ur TV 3 s Efterlyst.  De skulle lyssna och titta och tillsammans sedan diskutera de journalistiska frågorna, för att i responspar skriva en individuell nyhetsartikel i Google docs. Bedömningen inriktades på i vilken mån de hade anammat genren med dess syfte, uppbyggnad och språkliga drag. Sedan skulle de infoga den nyhetsbild som de hade jobbat med på bildlektionerna i nyhetsartikeln som hörde ihop med det avsnitt från Efterlyst som de hade valt.

Detta i enligt med syftet och det centrala innehåll i kursplanens i svenska och svenska som andraspråk  :



  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  •  läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  •  välja och använda språkliga strategier,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  •  söka information från olika källor och värdera dessa.



Varför en blogg?


Till arbetsområdet startade vi en blogg som vi menade var ett ypperligt verktyg för att ge stöttning och göra undervisningen mer kontextrik för eleverna i vår undervisning.  Genom att lägga ut instruktioner, mallar, komplettera texter med bilder och videoklipp kunde de få visuellt stöd. Dels ville vi att allt material, såsom uppgifter, LPP, genomgångar och bedömningsmaterial alltid skulle finnas tillgängligt för dem och deras föräldrar. Om någon elev var frånvarande kunde han eller hon ändå ta igen det han eller hon hade missat under frånvaron. Men det yttersta syftet med bloggen var att eleverna kunde lägga sina svar på uppgifter samt sina texter som kommentarer på bloggen, så att de alla kunde se och bedöma varandras texter och därmed få modeller, mallar och förslag på formuleringar genom varandra. De kunde med bloggens hjälp se hur klasskamraten som satt på andra sidan rummet hade löst uppgiften. Vårt mål var att utveckla samarbetet mellan dem och stödja en elevstyrd undervisning, där läraren inte nödvändigtvis vad den som hade de bästa lösningarna och var den som kunde stötta bäst (sk peer instruction). Dessutom var målet med bloggen i undervisningen inte bara att stärka elevernas språkliga och entreprenöriella kompetens samt även den digitala, som är en lika viktig kompetens enligt EU.

Arbetets teoretiska förankring:



Genrepedagogikens tre ben




Vi ville arbeta med ett utpräglat sociokulturellt perspektiv, där eleverna fick stöttning av oss lärare men helst främst av varandra. Vi strävade efter en lärmiljö som var elevstyrd och dialogisk och där det fanns en hög nivå av elevaktivitet. Vi arbetade enligt cirkelmodellens fyra faser som går ut på att bygga upp en kunskapsbank genom exempelvis estetiska uttryck (i vårt fall en film) samt arbeta utifrån elevernas förförståelse och bygga upp ordbanker med ämnestypiska ord och begrepp och tankekartor, dekonstruera texter och analysera dess uppbyggnad och språk, för att sedan tillsammans rekonstruera en gemensam text. Genom SFG arbetade vi med nominalseringar och nominalfraser som är vanligt förekommande i skolans texter samt i nyhetsartiklar.


J. Cummins fyrfältare


Genom Cummins fyrfältare fick vi ytterligare en teoretisk grund när vi fortlöpande under arbetets gång lät elevernas förförståelse, referensramar och språkliga nivåer utgöra en grund för vårt arbete. Genom medveten språklig stöttning och kontextrik undervisning kunde vi bidra med elevernas språk- och kunskapsutveckling. Titta på följande filmklipp där vi har utgått från elevernas egna formuleringar och tillsammans försöker lyfta deras vardagsrelaterade språk till ett mer abstrakt språk:



 


Cynefin Framework



Med Snowdens Cynefin Framework försökte vi  få till stånd en undervisning, där eleverna själva var de som styrde och drev undervisningen in på olika vägar. Vi ville ta fasta på deras behov, svar, frågor och lösningar och formuleringar och låta dessa ligga till grund för hur undervisningen i nästa skede skulle utformas. Vi ville helt enkelt individualisera. När en elev skrev en formulering som kunde uttryckas bäst med en passiv form kom det sig därför naturligt att gå igenom verb i passiv form med den eleven medan någon annan behövde stöd med att förstå hur man på ämnesspråk/skriftspråk kunde säga "de ville att polisens jobb skulle gå snabbare." (Vår lösning blev: "De ville att den polisiära processen skulle påskyndas!)

Se genomgången av passiv form här:



Den digitala kompetenspyramiden



I och med användandet av bloggen som verktyg kunde vi få till stånd ett interaktivt samarbete som var oavhängigt tid och rum. Eleverna kunde samarbeta hemma via bloggen lika mycket som de kunde samarbeta på raster och i klassrummet. Dessutom upptäckte vi snart att många elever inte hade den digitala kompetens som vi först trodde. Det hade ofta visserligen framkommit att alla frekvent använde någon form av sociala medier och digitala verktyg men aldrig i en lärandesituation. Många hade grundläggande digitala färdigheter men långt i från alla. En hel del hade svårt att navigera sig på bloggen med dess hypertexter och med dess avsaknad av struktur. De saknade med andra ord digital navigeringskompetens. Vi hade elever som blev otroligt stressade av att arbeta med bloggen och dess kontextrikedom i form av länkar, bilder och filmklipp. Dessa visste inte i vilken ände de skulle börja och ville bestämt se en struktur. Vi insåg att det fanns ett behov av att explicit undervisa i digital läsförståelse och i digitala lässtrategier. Här kom alltså den digitala kompetenspyramiden till användning.


SAMR



I vårt arbete med bloggen kom samtliga nivåer av Puenteduras SAMR-modell i fråga. Vi arbetade med bloggen som ett substitut för stenciler och utskrivna och kopierade texter eller som en ersättning för penna och papper då de skrev sina texter i ett worddokument innan de la in sina kommentarer på bloggen. Vi arbetade dock även med bloggen på ett omdefinerat vis, då eleverna kunde samarbeta och ta del av varandra texter  som inte varit möjligt med endast papper och penna. Samarbetet mellan eleverna kom därför att involvera fler och bidra med att de läste varandras texter och kommentarer för att få tips på t ex formuleringar.

Det formativa lärandet


Bloggen och de språkliga diskussionerna som också filmades bidrog med att vi lärare kunde se många av elevernas språkliga utvecklingsområden, behov och kvaliteter. Kommentarena som lades upp på bloggen var oftast fritt skrivna och fick därmed ligga till grund för vårt undervisningsfokus. När eleverna sedan skrev sina individuella texter i Google docs i responspar, kunde vi även få syn på hur diskussionerna mellan de två eleverna kring genrens uppbyggnad och språkliga drag utvecklade sig och ge direkt feedback. Vi kunde även få syn på vilken effekt vår undervisning hade fått på deras språkutveckling.


Slutsats

Genom att arbeta medvetet med genrepedagogik, språkinriktade arbetssätt och formativt lärande samt med bloggen och Google docs som verktyg utvecklades elevernas kunskaper och språk markant. Många av eleverna kunde diskutera, argumentera, jämföra och reflektera över det svenska rättsystemet samt hur brott förmedlades och framställdes i nyhetsartiklar på en helt annan språklig nivå än de tidigare hade kunnat.

Det är som Gun Hägerfelth säger:

"Språket ses som vår viktigaste resurs för utveckling och lärande i olika skolämnen. Att elever får rikliga tillfällen att lära sig hantera ämnesrelevant språk blir enligt ett sådant synsätt avgörande för vilket språk de utvecklar och vad de lär sig." (Hägerfelth, 2004:12)

Och med IKT skapas nya och fler möjligheter till ett omdefinierat språkinriktat arbete i det mångkulturella klassrummet.