Didaktikens treenighet - grunden för lärandet

Idag har det diskuterats Flipped classroom i förhållande till kunskaps- och språkutveckling på Twitter. Diskussionen startade i huruvida Flipped classroom kunde ersätta lärarens genomgångar i klassrummet. Någon sa absolut och menade att en flipp är ett bra arbetssätt eftersom elever har olika ”primetime” för sin inlärning. Flipped classroom som metod används att öka elevernas motivation och göra lärandet omdefinierat, i alla fall i den mån det handlar om att skapa ett lärande bortom tid och rum. 

Så långt är jag fullständigt med. Det är fantastiskt vilka möjligheter IT skapar för vårt lärande. 

Men för en viss kategori av elever är lärarens fysiska närvaro oersättlig. För skrapar man lite på ytan av finns där flera falluckor, i alla fall om man tänker på att det sociokulturella perspektivets tre ledstjärnor – Interaktion, stöttning och förstärkning. Som jag ser det är läraren en oersättlig språk- och kunskapsutvecklande stöttepelare i klassrummet. För i grunden måste allt lärande vara dialogiskt och bygga på samspel, interaktion och gemensamt meningsskapande. Även i denna digitala era. En hel del digitala verktyg och arbetssätt erbjuder detta men långt ifrån alla - flipped classroom är ett sådant arbetssätt som jag höjer varningens finger för. En del elever fungerar flipped classroom utmärkt för men det för elever som redan har ett utvecklat språk som fungerar som kunskaps- och tankeredskap. Och detta är ju långt ifrån alla i Skolsverige. 

Till skillnad från denna bemedlade grupp finns många elever behöver oerhört mycket stöd i form av språklig stöttning och förstärkning för att kunna klara sina ämnesstudier. En dialog i det fysiska rummet där elever bjuds in, medverkar och är med och skapar mening är fortfarande det främsta medlet för det kunskap- och språkutvecklande arbetet. För där finns läraren finns nära till hands för att stötta, förstärka och ge återkoppling.

I det fysiska rummet finns sedan alla sorters digitala möjligheter att ta till. Men varje gång ett nytt digitalt verktyg eller digitalt arbetssätt blir upphaussat eller populärt rikta då en tanke på didaktikens grundförutsättningar. Ja, nästan didaktikens gyllene regler. Didaktikens treeninghet – Kognitiv utmaning, språklig stöttning och formativ bedömning. Didaktikens innersta väsen. Anledning till varför vi undervisar.

För digitala verktyg och arbetssätt lär komma och gå … 

Mina favvo-flippar

(som innehåller eller öppnar upp för dialog och språkutveckling)

- Spela in din genomgång i klassrummet där eleverna görs delaktiga. Annotera det som sägs och låt sedan eleverna använda filmen för repetition.

-Gör en liten intro-film till det ämnesområde som ni ska läsa om. Låt eleverna få ställa hypoteser och förutspå vad det ska handla om. Här tränar de lässtrategier.

- Istället för att läsa om hur det ser ut exempelvis i en rättegångssal. Gå dit och filma. Berätta och annotera. Guida sedan eleverna i klassrummet en gång till i klassrummet medan du berättar med de begrepp som du annoterat i filmen. Alternativ kan eleverna göra det själva.

- Gör en trailer av ett studiebesök. När du rekogniserar inför besöket, filma och visa eleverna på förhand vart de ska gå, vad de ska göra och varför? Detta kan skapa ett lugn och en trygghet för många.

-Spela in en intervju med en expert/specialist som förklarar t ex marknadsekonomi, högtryck och lågtryck eller ögats funktioner. Obs! Detta måste göras i slutet av ämnesområde, eftersom begreppen måste vara etablerade hos eleven. Varför inte använda intervjun som ett slags examination, där eleven sedan får sammanfatta det sagda? Alternativt kan eleverna genomföra intervjun om de vill.