Att undervisa med genrepedagogik och IKT i moderna språk

Vi undrar varför eleverna väljer bort eller hoppar av språkvalet i grundskolan. Det är för att de är svaga, säger vi. De hänger inte med. De måste lära sig svenska först. Sedan kan de välja ett modernt språk. Fel, fel, fel säger jag. Mitt svar är att det beror på att vi undervisar dem felaktigt, att vi inte kan motivera dem och att vi har dålig kunskap om hur språk lärs in i på bästa sätt. Jag säger bra tänk Vygotskij. Tänk M.A.K Halliday. Tänk genrepedagogik. Tänk IKT. Och du börjar närma dig.

I min tyskgrupp i år 6 och 7 har jag arbetat enligt genrepedagogikens cirkelmodell och den systemiskt funktionella grammatiken samt använt mig av Photostory, då eleverna skulle skriva och sedan presentera sina alster. Min drivkraft i arbetet har varit att dels få till stånd en språkutveckling och dels motivera eleverna. Jag ville att eleverna skulle driva sitt eget arbete framåt och vara sin egen motor. Dessutom ville jag i enlighet med centrala innehållet i moderna språk att de skulle lära sig att använda språkliga strategier, för att kunna interagera och därmed utveckla sin kommunikativa kompetens. För att detta skulle bli verklighet arbetade jag med stöttning och metaspråkliga diskussioner, vilket i sin tur ledde till att jag kunde arbeta formativt - dvs utvärdera med eleverna under arbetets gång och ge dem feedback.

Jag använde mig i grunden av en traditionell uppgift, nämligen att eleverna skulle redogöra för vad de hade gjort på sportlovet. Detta är en ganska tråkig uppgift tycker elever generellt och som därför i regel ger korta och outvecklade svar i stil med "Jag har inte gjort nåt" och ”Ingenting”. Uppgiften resulterar oftast i en knaggligt skriven text, eftersom många elever ger upp ganska snart, pga dess svårighetgrad. Det får dock gärna vara utmanande men då får eleverna inte lämnas ensamma med uppgiften, eftersom deras språkliga potential ska utmanas. Så istället för att eleverna skulle skriva och återge rakt upp och ner använde jag mig av cirkelmodellens fyra faser, Cummins fyrfältare och SFG i arbetet. 

För att utveckla uppgiften och göra den intressant för eleverna fick de först samla en ordbank med aktiviteter, som eleverna hade gjort på sitt lov med hjälp av en tankekarta och sedan fick de arbeta med att översätta aktiviteterna till tyska. Vi tittade på Youtube-klipp, där andra ungdomar visade och talade om aktiviteterna, så att eleverna fick höra hur det lät på tyska och hur begreppen användes i meningar. Sedan blev de undervisade i hur man skriver en återgivande text och hur uppbyggnaden och grammatiken ser ut. Vi konstaterade tillsammans att för att kunna uttrycka något som man gjort behöver man lära sig hur man skriver och säger verb i perfekt på tyska. I och med detta kom ett tämligen avancerat regelstystem för perfektanvändingen i det tyska språket upp på dagordningen. En dag hamnade vi i en jämförande diskussion om ordföljden i tyskan och svenskan. Också tidsadverbial var viktiga tyckte vi. Och hör och häpna eleverna var med på banan, för här fick grammatiken och meningsbyggnaden ett sammanhang och en funktion och blev därmed mycket lättare att förstå.

I fas tre och fyra fick de med hjälp av min mall, där jag hade skrivit om mitt lov, skriva egna storyboards till sin photostoryfilm. Under arbetet jobbade de aktivt med ordlistor och grammatiker och vi förde metaspråkliga diskussioner hur saker och ting skulle uttryckas. Redan i detta skede började de utvärdera sitt språk och fick möjlighet att korrigera sig själva och varandra och jag kunde ge dem återkoppling, så att de kunde skriva vidare. 

När storyboarden var färdig skulle de leta upp bilder som skulle stödja och fördjupa deras redogörelse och därefter fick de redigera dessa i Powerpoint, för att sedan ladda upp de mest fantastiska bildspel i Photostory. Till slut skulle de lägga på sitt tal. Här kom en ny dimension in i bilden, nämligen att de fick höra sig själva prata på tyska och utvärdera sin grammatik, sitt uttal och sin kommunikativa kompetens. Det tycker de var mycket nyttigt och vi skattade tillsammans en hel del.

Så vad var då vinsterna med att arbeta med genrepedagogik och IKT i detta arbetsområde, förutom att samtliga elever nådde målen? Arbetssättet integrerade grammatiken som traditionellt sett undervisas isolerat från sitt sammanhang. Genom att arbeta med genrepedagogikens SFG fick våra verb i perfekt en innebörd och en funktion. Dessutom arbetade vi med autentiska texter och inte med tillrättalagda lärobokstexter, som i regel saknar en förankring och kulturell innebörd för eleverna. En stor del av mina elever är flerspråkiga och därför är ett utvecklat interkulturellt perspektiv viktigt för att undervisningen ska uppfattas som meningsfull. Få av mina elever är i väg och åker skidor och skridskor eller leker i snön på sitt sportlov. Det är kallt och man fryser. Det finns annat som hägrar. Arbetssättet hjälpte mig också att kunna bedöma mina elever formativt samt att det även bidrog till att de själva fick syn på sitt lärande. IKT anser jag är ett ovärderligt verktyg i undervisningen, eftersom det är oerhört motiverande för eleverna och rätt använt bidrar det också till språk- och kunskapsutveckling.

Nästa termin vill mina blivande åttor göra samma sak men då berätta om sig själva i framtiden. Vad behöver de kunna då? Jo, hur man uttrycker verb i futurum och vad t ex olika yrken heter på tyska. Detta ska de få dramatisera och spela in och slutligen redigera i Moviemaker med voice-over:) Detta har de själva bestämt. 

 /Hanna Stehagen